Hoppa till innehållet
En oberoende guide till fågelskådningFrån första kikaren till nästa utflykt
UOF

Ut och fågelskåda

UOF

Häckande fåglar i Uppland

Uppland har en av Sveriges mest varierade häckfågelfaunor tack vare kust, skärgård, slättsjöar, odlingsbygd och stora skogar inom samma landskap. Ett exakt antal häckande arter beror på vilken period, vilket område och vilka häckningskriterier en sammanställning använder. Därför redovisar vi inget eget totalantal. Här får du i stället miljöerna och deras typiska häckfåglar, de rödlistade arterna enligt Rödlista 2025, hur häckning konstateras och hur du själv bidrar med data.

Hur många fågelarter häckar i Uppland?

Antalet häckande arter i Uppland finns sammanställt i regionala källor som tidskriften Fåglar i Uppland från BirdLife Uppland. Bill Douhans sammanställning om landskapets häckfåglar publicerades i Fåglar i Uppland 3/2013. Vi har inte kunnat kontrollera den slutliga siffran mot originalet och återger den därför inte.

Siffror för samma landskap kan skilja sig av goda skäl. En lista kan räkna alla arter som någon gång häckat, en annan bara regelbundna häckfåglar. Gränsen mellan landskapet Uppland och Uppsala län spelar också in, eftersom landskapet sträcker sig in i Stockholms län med bland annat Norrtälje kommun. Kontrollera alltid vilken definition en källa använder innan du jämför två antal.

Som jämförelse bedömde SLU Artdatabanken 258 fågelarter i Sveriges rödlista 2025. Av dem är 115 rödlistade, vilket motsvarar omkring 45 procent av de bedömda arterna i hela landet.

Vilka fåglar häckar i Upplands olika miljöer?

Landskapets häckfåglar följer miljöerna. Tabellen visar exempel på arter som är typiska för varje miljö i Mellansverige, inte en fullständig lista. Kategorierna inom parentes kommer från Rödlista 2025.

Miljö Typiska häckfåglar Exempel på rödlistade arter
Kust och skärgård Ejder, storskrake, silvertärna, fisktärna, fiskmås, strandskata Ejder (EN), silltrut (NT), gråtrut (VU), skräntärna (NT)
Slättsjöar och våtmarker Grågås, knölsvan, skäggdopping, sävsparv, rörsångare Svarthakedopping (EN), rördrom (NT), trastsångare (VU), årta (EN)
Strandängar och fuktiga betesmarker Tofsvipa, storspov, enkelbeckasin, gulärla Tofsvipa (VU), storspov (EN), enkelbeckasin (NT)
Odlingslandskap Sånglärka, gulsparv, ladusvala, stare, törnskata Stare (VU), gulsparv (NT), ladusvala (NT), ortolansparv (CR)
Barrskog Tjäder, järpe, talltita, kungsfågel, tretåig hackspett Tretåig hackspett (NT), talltita (NT), lappmes (NT) längre norrut
Lövskog och skogsbryn Grönsångare, mindre flugsnappare, stjärtmes Mindre hackspett (NT), sommargylling (EN)
Bebyggelse Tornseglare, hussvala, gråsparv, sädesärla Tornseglare (VU), hussvala (VU), sädesärla (NT)

Uppland har flera kända våtmarkslokaler. Hjälstaviken och Övre Föret i Uppsala är exempel där du kan se häckande våtmarksfåglar från stigar och torn. Se vår översikt över fågellokaler i Uppland för fler platser. Håll dig på anvisade stigar under häckningstiden.

Vilka häckfåglar i Uppland är rödlistade?

Sveriges rödlista tas fram av SLU Artdatabanken och bedömer risken att en art dör ut i landet. Den senaste versionen, Rödlista 2025, publicerades i mars 2026 och kategorierna nedan gäller hela Sverige men omfattar arter som häckar i Uppland.

Kategori Exempel på arter som häckar i Uppland
Akut hotad (CR) Ortolansparv
Starkt hotad (EN) Ejder, storspov, backsvala, kornknarr, svarthakedopping, årta, sommargylling
Sårbar (VU) Tofsvipa, tornseglare, stare, hussvala, gråtrut, trastsångare, småfläckig sumphöna
Nära hotad (NT) Gulsparv, ladusvala, sädesärla, kungsörn, duvhök, mindre hackspett, skräntärna, silltrut

Havsörnen har lämnat rödlistan och klassas i dag som livskraftig (LC). Enligt SLU Artdatabanken beror det på att beståndet är stort och fortfarande växer. Tjäder, storskrake och sånglärka är också bedömda som livskraftiga i Rödlista 2025.

Hänsyn vid känsliga arter: Uppge aldrig exakta boplatser för rovfåglar, ugglor eller tjäderns spelplatser offentligt. Artportalen skyddar känsliga arter automatiskt, men du ansvarar själv för vad du delar i sociala medier.

Hur har Upplands häckfåglar förändrats över tid?

Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet följer beståndsutvecklingen med standardiserade räkningar. Bill Douhan och Peter Schmidt analyserade 2015 häckfågelrutter 2002-2012 i Uppsala län i Länsstyrelsens rapportserie, rapport 2015:06. Rapporten redovisar länstrender för enskilda arter och för miljöindikatorer som jordbruks- och skogsfåglar. Samma författare skrev en artikel om standardiserade fågelinventeringar i Uppsala län i Fåglar i Uppland 2014.

Odlingslandskapets fåglar är den grupp som oftast pekas ut som utsatt. Stare, tofsvipa och storspov är i dag rödlistade på grund av långvariga minskningar. Ortolansparven är akut hotad i hela landet. Vår artguide om tofsvipan beskriver en av de utsatta arterna närmare.

Kusten visar en blandad bild. Länsstyrelsen i Stockholms län redovisade 2013 att ejdern hade minskat med 71 procent i Norrtälje kommuns skärgård sedan 2001. Silvertärna och fisktärna mer än fördubblades under samma period. Läs mer i vår guide om kustfåglar i Stockholms skärgård.

Vissa arter har gått framåt. Havsörnen har återhämtat sig så kraftigt att den lämnat rödlistan.

Varför trender måste läsas med försiktighet

En uppgång under några få år betyder inte att en långvarig nedgång är bruten. Läs alltid vilka år en trend gäller och hur säker den är. Ett eget år med många observationer kan spegla att du varit ute oftare eller på andra platser.

Hur konstateras att en fågel häckar?

Att se en fågel i Uppland under sommaren betyder inte automatiskt att den häckar där. Fågelatlasarbete i Sverige och Europa använder en gemensam skala med tre nivåer. Varje observerat beteende placeras i en nivå. I Artportalen kan du ange beteendet med en atlaskod när du rapporterar.

Nivå Exempel på beteende Det visar inte ensamt
Möjlig häckning Fågel i lämplig miljö under häckningstid, sjungande hane vid ett tillfälle Att arten stannar på platsen
Trolig häckning Par i lämplig miljö, revirhävdande hane vid upprepade besök, varnande fåglar, bobygge Att en häckning lyckats
Säker häckning Föräldrar som matar ungar, fågel som bär mat eller exkrementsäck, nyligen flygga ungar, bo med ägg eller ungar Hur stort beståndet är i hela området

Rapportera det beteende du såg. Du behöver inte leta efter bon eller gå närmare för att få en starkare häckningsuppgift. En matande förälder på avstånd räcker som säker häckning och stör mindre än ett besök vid boet.

Uppland och Uppsala län är olika avgränsningar

Kontrollera kartan eller metodavsnittet i den rapport du använder. Landskap, län och ornitologiska rapportområden kan ha olika gränser, så två siffror för samma art kan därför båda vara korrekta men ändå inte gå att jämföra direkt.

Skriv upp område, årtal och måttenhet bredvid varje uppgift. Ett antal individer kan inte utan vidare jämföras med antalet häckande par. En sammanställning av inskickade observationer är heller inte samma sak som en inventering med bestämd metod.

Hur bidrar du själv till kunskapen om häckfåglar?

Det enklaste sättet är att rapportera dina fynd i Artportalen med atlaskod. Vår guide till Artportalen visar steg för steg hur du lägger in observationer och beteenden.

Vill du göra mer kan du delta i Svensk fågeltaxering. Programmet har bland annat punktrutter där du själv väljer 20 punkter och räknar fåglar i fem minuter vid varje. Sommarvarianten kallas Häckfågeltaxeringen. Standardrutterna är fasta 8 km långa rutter som bokas i förväg. Alla program beskrivs på sidan om inventeringsmetoderna hos Svensk fågeltaxering.

Resultaten från räkningarna samlas och redovisas som nationella och regionala trender. Där finns bland annat den regionala analysen av häckande fåglar i Uppsala län. Du hittar den via Svensk fågeltaxerings sida med resultat och regionala rapporter.

Gör dina anteckningar användbara

Välj gärna en plats som du kan återbesöka år efter år. Skriv datum, tid, ungefärlig besökstid och hur du rörde dig. Notera arter och beteenden och markera osäkra fynd. Beskriv även stora skillnader i väder eller sikt när du jämför dina besök.

Vanliga frågor om häckande fåglar i Uppland

Hur många fågelarter häckar i Uppland?

Antalet beror på period, avgränsning och vilka häckningskriterier som används. Regionala sammanställningar finns i tidskriften Fåglar i Uppland från BirdLife Uppland, bland annat Bill Douhans sammanställning i nummer 3/2013.

Vilka häckfåglar i Uppland är mest hotade?

Ortolansparven är akut hotad i Rödlista 2025. Ejder, storspov, backsvala och kornknarr är starkt hotade.

Är tofsvipan rödlistad?

Ja. Tofsvipan är bedömd som sårbar (VU) i Rödlista 2025 från SLU Artdatabanken.

Hur vet man att en fågel häckar?

Häckning delas in i möjlig, trolig och säker. Säker häckning kräver till exempel att du ser föräldrar mata ungar, nyligen flygga ungar eller ett bo med ägg.

Räcker en sjungande fågel som bevis på häckning?

Nej. En sjungande hane vid ett enda tillfälle räknas som möjlig häckning. Revirhävdande vid upprepade besök höjer nivån till trolig häckning.

Var rapporterar jag häckande fåglar?

Rapportera i Artportalen och ange en atlaskod för beteendet du såg. Uppge inte exakta boplatser för känsliga arter offentligt.

Hur kan jag hjälpa till att följa fågelbestånden?

Du kan delta i Svensk fågeltaxering, till exempel med en punktrutt som du själv lägger ut. Räkningarna används för nationella och regionala trender.

Är havsörnen fortfarande hotad?

Nej. Havsörnen har lämnat rödlistan och är bedömd som livskraftig i Rödlista 2025 eftersom beståndet är stort och växer.

Källor

Källorna kontrollerades 13 oktober 2026.