Tjäder i Uppland

Tjädern är Europas största skogshöna och finns i Upplands barrskogar, främst där det finns äldre tallskog med blåbärsris. Tjäderspelet pågår på våren med en topp kring månadsskiftet april och maj, när hönorna besöker spelplatsen under ungefär två veckor. Tupparna spelar i gryningen och slutar oftast vid sjutiden på morgonen. En spelplats är ett känsligt naturvårdsunderlag. Vi pekar därför aldrig ut enskilda platser och visar i stället hur du ser tjäder utan att störa.

Hur känner du igen en tjäder?

Tjäder (Tetrao urogallus) hör till skogshönsen tillsammans med orre, järpe, dalripa och fjällripa. Könen ser helt olika ut. Tuppen är stor och mörk medan hönan är brunspräcklig och kamouflerad mot riset. Enligt Svenska Jägareförbundet kan en tjädertupp väga upp till fem kilo. Hönan är ungefär hälften så stor.

Tjädertuppen

Tuppen är svartgrå med ett grönglänsande bröst och en röd hudflik ovanför ögat, den så kallade ögonrosen. Näbben är ljus och kraftig. Under spelet reser tuppen den breda, rundade stjärten som en solfjäder och burrar upp skäggfjädrarna under hakan. På vingens framkant syns en liten vit fläck.

Tjäderhönan

Hönan är brun med svarta och ljusa tvärband över hela kroppen. Det bästa kännetecknet är den enfärgat rostbruna bröstfläcken. Stjärten är rundad och rostfärgad med tvärband. När en höna trycker i blåbärsriset syns hon knappt förrän hon flyger upp med ett kraftigt vingbuller.

Hur skiljer du tjäder från orre?

Förväxlingen sker nästan alltid mellan hönorna. Tupparna är lätta att hålla isär: orrtuppen är mindre och blåsvart med en lyrformad stjärt där de yttre pennorna böjer utåt. Orrtuppen har också ett vitt vingband och vita undre stjärttäckare. Tjädertuppens stjärt är rundad och saknar den vita undersidan.

En höna du ser i flykt eller bland träden behöver en närmare titt. Tjäderhönan är större och kraftigare med en enfärgat rostbrun bröstsköld. Orrhönan är mindre och jämnare gråbrun med tät mörk teckning över hela kroppen. Hennes stjärt är svagt kluven, inte rundad. I sällsynta fall uppstår hybrider mellan tjäder och orre som kallas rackelhanar. De är mellanformer i både storlek och teckning.

Var lever tjädern i Uppland?

Tjädern är en skogsfågel som behöver stora sammanhängande barrskogslandskap. Enligt Skogsstyrelsens och ArtDatabankens vägledning föredrar arten äldre, ganska glesa tallskogar som är minst 60-70 år gamla. Yngre gallrade bestånd används också. Blåbärsriset är en nyckelfaktor för både föda och skydd. Asp gynnar tjädern eftersom fåglarna äter asplöv på hösten.

Spelplatserna ligger ofta i eller nära tallhedar, laggskogar och tallmossar. De största spelen finns i gammal skog med naturskogskvaliteter, men mindre spel förekommer i brukad skog. Sumpskogar och myrkanter är viktiga födosöksmiljöer. I Uppland betyder det att tjädern hör hemma i de större skogsområdena, inte i den öppna odlingsbygden. Exakta platser redovisar vi inte.

Utbredningen i Sverige sträcker sig från norra Skåne upp till fjällbjörkskogen. Arten saknas på Öland och Gotland. Ungefär 90 procent av beståndet finns enligt Skogsstyrelsen från Värmland, Dalarna och Gästrikland och norrut. Uppland ligger i en övergångszon där tätheterna är lägre än i Norrland.

När spelar tjädern?

Tjäderspelet äger rum på våren. Spelet kan börja redan i februari enligt en tjäderrapport från Färnebofjärdens nationalpark, som gränsar till Uppland. Rapporten noterar att spelperioden har flyttats tidigare. Intensivast blir spelet under hönveckan, när hönorna kommer till spelplatsen för att para sig. Enligt Skogsstyrelsen infaller den perioden under ungefär två veckor kring månadsskiftet april och maj. Ett kortare höstspel förekommer också.

Dygnsrytmen följer ett fast mönster. Tupparna flyger in till spelplatsen på eftermiddagen eller kvällen och sätter sig i träd inom sitt revir. Det kallas att träa. Före gryningen flyger tupparna ner på marken och spelar. Vid ett besök i maj slutade morgonspelet runt klockan sju i Färnebofjärden. Kvällsspel i träden förekommer.

Hur går tjäderspelet till?

Tjädertuppen spelar på en fast plats som han ofta återkommer till hela livet. Enligt rapporten från Färnebofjärden väljer tuppar sin spelplats när de är omkring tre år gamla. Tuppen ställer sig med rest stjärt, sänkta vingar och sträckt hals. Ibland vänder han sig långsamt runt sin egen axel. Rivaler drivs bort med uppvisningar och ibland häftiga slagsmål. Hönorna väljer själva vilken tupp de parar sig med.

Ljuden i tjäderspelet

Spelet låter inte som fågelsång. Det består av tre delar som upprepas om och om igen:

• Knäppningar: torra smällar som påminner om två pinnar som slås mot varandra. De börjar långsamt och blir allt tätare.
• Klunken: ett tydligt plopp som när en kork dras ur en flaska.
• Slipningen: ett väsande ljud i några sekunder som liknar en lie som slipas.

Under slipningen uppfattar tuppen sämre vad som händer omkring honom. Gamla jägare utnyttjade det för att smyga fram i korta språng. Vi avråder bestämt från den metoden för den som bara vill titta. Varje smygande steg ökar risken att störa spelet mitt i den känsligaste perioden.

Hur stor är en spelplats?

Ett spel kan bestå av allt från en ensam tupp till flera tiotal. Enligt Skogsstyrelsen täcker stora spel ofta flera hektar och varje spelande tupp försvarar ett område på ungefär 1-3 hektar. Ett spel kan locka till sig hönor från upp till två kilometers avstånd. Skogsstyrelsen räknar ett spel som stort från fem tuppar i södra Sverige. Sådana spel är ovanliga.

Tidigare var spel med 10-20 tuppar vanliga enligt rapporten från Färnebofjärden. I dag är 3-7 tuppar mer typiskt och solospel blir vanligare. Naturvårdsverkets kunskapssammanställning från 2024 visar samma bild: i rapporter om spel i Artportalen är medianen två tuppar.

Vad äter tjädern?

Tjädern lever på tallbarr under vinterhalvåret. Enligt BirdLife Sveriges kunskapssammanställning dominerar barret från mitten av november till slutet av april. Granbarr äts där tall är ont om. Fåglarna sväljer grus som hjälper kråsen att mala sönder födan.

Sommarföda tar över i slutet av april. Då äter tjädern blåbärsris, blad, örter, knoppar, frön och bär. Hönorna söker sig till tuvullens grå ax på våren, en näringskälla som är viktig inför äggläggningen. Kycklingarna äter mest insekter och larver under sina första tre veckor. Därefter dominerar växtföda.

Hur häckar tjädern?

Hönan lägger äggen i en enkel grop på marken. Boet kan ligga i gammal skog, ung skog eller i kanten av ett hygge. Enligt BTO består en kull oftast av 7-11 ägg som hönan ruvar ensam i 24-26 dagar. Tuppen deltar inte i ruvning eller ungvård.

Kycklingarna lämnar boet strax efter kläckningen och följer hönan. BTO anger att de kan flyga efter 14-21 dagar. Hönan och kullen håller till i flerskiktad, tät skog med mycket blåbärsris där insekterna finns och skyddet mot rovdjur är gott. Rödräv och mård är enligt Naturvårdsverket de viktigaste predatorerna på bon. Kungsörn och duvhök tar både vuxna fåglar och kycklingar.

Förlusterna är stora. Naturvårdsverkets rapport redovisar boförluster på 16-83 procent per år i en långtidsserie. Rävens tryck på bon följer sorkåren: när sorkarna är få tar räven fler ägg och kycklingar.

Hur går det för tjädern i Sverige och Uppland?

Tjädern är klassad som livskraftig (LC) i den svenska rödlistan och upptagen i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Beståndet uppskattas till omkring 700 000 fåglar enligt ArtDatabankens faktablad. Siffran bygger på en beräkning från 2012 och ska läsas som en storleksordning.

Trenden beror på vilken period och metod du tittar på. BirdLife Sveriges kunskapssammanställning från 2019 beskriver en signifikant minskning på 4,3 procent under de föregående tio åren på standardrutterna. Naturvårdsverkets rapport om tjäder från 2024 visar i stället en ökning med i snitt 1,5 procent per år för 1998-2021. Siffrorna spretar. De två källorna mäter olika tidsfönster och metoder.

Uppland ingår i Naturvårdsverkets region Östra Svealand. Där bedöms beståndet som stabilt för 2002-2022 med en svag ökning som inte är statistiskt säker. Någon egen länssiffra för antalet tjädrar i Uppland har vi inte hittat i officiella källor. Avskjutningsstatistiken från Svenska Jägareförbundet visar jaktens omfattning, men den mäter inte beståndet direkt.

Hur påverkar skogsbruket tjädern?

Skogsbruket påverkar tjädern mest genom att skogen blir yngre, tätare och fattigare på blåbärsris. BirdLife Sveriges sammanställning visar att blåbärsrisets täckning når 15 procent först i skog som är 80-99 år gammal. Högst täckning finns i skog som är 120-160 år. Kortare omloppstider minskar riset. Längre omloppstider eller hyggesfria metoder bevarar mer av livsmiljön.

Fragmenterade landskap med stora öppna ytor gynnar generalister som räv och kråka. Det kan hindra ett stabilt tjäderbestånd även när enskilda skogsbestånd ser lämpliga ut. Tjäderns framtid avgörs därför av landskapet som helhet, inte bara av spelplatsen.

Skogsstyrelsens hänsyn vid spelplatser

Skogsstyrelsen har tagit fram en vägledning för hänsyn till tjäder tillsammans med ArtDatabanken. Den anger zoner räknat från spelplatsens centrum:

• 0-200 meter: undvik skogsbruk. Försiktig avverkning med hyggesfria metoder kan i vissa fall fungera.
• 200-500 meter: enskilda hyggen bör inte vara större än en hektar.
• Inom 500 meter: högst 25 procent av ytan bör vara öppen mark, hygge, ungskog eller enskiktad granskog.
• 500-1 000 meter: andelen olämplig miljö kan öka till 40-60 procent beroende på spelets storlek.
• Tidpunkt: inga skogliga åtgärder inom 500 meter mellan 20 mars och 1 juni i södra och mellersta Sverige. Det gäller även uttag av grenar och toppar.

Vägledningen rekommenderar också att asp och andra lövträd gynnas och att kjolgranar och betade tallar sparas. Kantzoner på minst en trädlängd ska lämnas mot vatten, myrar och sumpskogar. Hyggeskanter bör vara oregelbundna. Röjning av gamla småtallar och granar på och runt hällmarker bör undvikas.

Hur ser du tjäder utan att störa?

Den säkraste regeln är att hålla sig borta från spelplatser under våren. Vi har inte hittat något myndighetsunderlag som anger ett säkert störningsavstånd för besökare till fots. Skogsstyrelsens 500-metersgräns för skogliga åtgärder mellan 20 mars och 1 juni är det tydligaste mått som finns. Den fungerar bra som tumregel för dig också. Rapporten från Färnebofjärden varnar särskilt för sena kvällsbesök, eftersom tupparna då kan skrämmas bort från spelplatsen innan morgonspelet.

Om du råkar komma in bland spelande tjädrar: stanna och gå inte närmare för att få en bättre bild. Välj en annan väg tillbaka. Spela aldrig upp läten för att locka. Ett lugnt uppträdande hos en fågel betyder inte att din närvaro saknar betydelse. Gå inte tillbaka gång på gång för att kontrollera platsen.

Checklista för ansvarsfull tjäderskådning

• Besök inte spelplatser på egen hand mellan mars och början av juni.
• Publicera aldrig positioner, kartor eller vägbeskrivningar till spel i sociala medier eller öppna kommentarer.
• Skydda känsliga fynd när du rapporterar i Artportalen.
• Håll hunden kopplad under häckningstiden, från början av mars till slutet av augusti.
• Leta tjäder på hösten i stället, när fåglarna betar asplöv och bär.
• Vill du se ett spel: välj en organiserad visning från gömsle där fåglarna vant sig vid kojan.

Hösten är den bästa tiden att se tjäder utan att störa. Tjädrar sväljer grus för att mala födan och syns därför ibland på grusvägar i skogen under tidiga morgnar i september och oktober. Stanna en bit bort och sitt kvar i bilen.

Vad gör Tjädergruppen Uppland?

Tjädergruppen Uppland hör till BirdLife Uppland. Gruppen beskriver sitt arbete som inventering av lämpliga skogar för att lokalisera spelplatser och som sakkunnigt stöd i remissärenden som berör tjädermiljöer. Gruppen är den organisation som arbetar systematiskt med tjäder i länet.

UOF, Ut och fågelskåda på uof.nu, är en fristående kunskapssajt. Vi driver inte gruppen och tar inte emot dess anmälningar. Den äldre gruppadressen på uof.nu leder nu till denna vägledning. För kontakt med verksamheten använder du Tjädergruppen Upplands egen sida hos BirdLife Uppland.

Uppgifter som gruppen och myndigheterna kan ha nytta av är datum, ungefärlig tid och hur länge du var på platsen. Ange antalet fåglar du själv såg eller hörde och markera osäkerheter. Beskriv vad fåglarna gjorde och om något i miljön har förändrats, utan egna slutsatser om orsaken. Spara den exakta positionen privat och lämna den bara via en säker kontaktväg.

Vanliga frågor om tjäder i Uppland

När spelar tjädern?

Tjädern spelar på våren. Spelet kan börja redan i februari men är intensivast under hönveckan kring månadsskiftet april och maj. Tupparna flyger in till spelplatsen på kvällen och spelar på marken från före gryningen till omkring klockan sju på morgonen.

Hur låter tjäderspelet?

Tjäderspelet består av torra knäppningar som blir allt tätare, ett plopp som liknar en kork som dras ur en flaska och ett väsande slipljud i några sekunder. Sekvensen upprepas många gånger under morgonen.

Hur skiljer man tjäderhöna från orrhöna?

Tjäderhönan är större och har en enfärgat rostbrun bröstfläck och rundad stjärt. Orrhönan är mindre och jämnare gråbrun med tät mörk teckning och en svagt kluven stjärt.

Hur mycket väger en tjädertupp?

Enligt Svenska Jägareförbundet kan en tjädertupp väga upp till fem kilo. Hönan är ungefär hälften så stor som tuppen.

Finns det tjäder i Uppland?

Ja. Tjädern finns i Upplands större barrskogsområden med äldre tallskog och blåbärsris. Naturvårdsverket bedömer beståndet i Östra Svealand, där Uppland ingår, som stabilt för perioden 2002-2022.

Är tjädern hotad i Sverige?

Nej. Tjädern är klassad som livskraftig i den svenska rödlistan och beståndet uppskattas till omkring 700 000 fåglar. Arten är upptagen i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv och påverkas starkt av hur skogen brukas.

Hur långt från en spelplats bör man hålla sig?

Det finns inget fastställt störningsavstånd för besökare. Skogsstyrelsen rekommenderar att skogliga åtgärder inte görs inom 500 meter från spelplatsens centrum mellan 20 mars och 1 juni. Samma avstånd fungerar som tumregel för den som rör sig i skogen.

Vem arbetar med tjäder i Uppland?

Tjädergruppen Uppland inom BirdLife Uppland inventerar spelplatser och ger sakkunnigt stöd i remissärenden. UOF är en fristående sajt och driver inte gruppen.

Källor

• Skogsstyrelsen och ArtDatabanken: Tjäder, vägledning för hänsyn: spelplatser, livsmiljö, hänsynszoner, tidsperioder, beståndsstorlek och rödlistning.
• Naturvårdsverket: Tjäder, rapport 7156 (2024): trender per region, spelstorlek i Artportalen, häckningsförluster och predatorer.
• BirdLife Sverige: Tjädern, en kunskapssammanställning: föda över året, blåbärsris och skogsbruk, trender på standardrutter.
• Sveriges nationalparker: Tjäderrapport Färnebofjärden 2016: spelets dygnsrytm, hönveckan, antal tuppar och störning vid besök.
• Svenska Jägareförbundet: faktablad om tjäder: vikt, dräkt och föda.
• BTO: Capercaillie, BirdFacts: kullstorlek, ruvningstid och tid till flygg.
• BirdLife Uppland: Tjädergruppen Uppland: gruppens uppdrag och kontaktväg.

Källorna kontrollerades 13 oktober 2026.

UOF är en fristående kunskapssajt utan koppling till BirdLife Uppland eller Tjädergruppen Uppland. Råden om dokumentation och kontakt är en redaktionell vägledning.