Fåglar i Uppland och äldre fågelartiklar

Fåglar i Uppland, förkortat FiU, är tidskriften som ges ut av BirdLife Uppland, föreningen som tidigare hette Upplands Ornitologiska Förening. Arkivet med äldre nummer finns i dag på föreningens webbplats uppland.birdlife.se. UOF på uof.nu är en fristående fågelguide utan koppling till föreningen eller tidskriften. Här visar vi hur du hittar äldre artiklar och läser gamla fågeldata rätt.

Vad är tidskriften Fåglar i Uppland?

Tidskriften är BirdLife Upplands medlemstidskrift. Tidskriften innehåller artiklar om fåglarna i landskapet, inventeringsresultat och sammanställningar av rapporterade fynd. Den har kommit ut i över fyra decennier. Årgång 41 utkom 2014, enligt referensen till Douhan och Schmidts artikel i Svensk fågeltaxerings publikationslista.

Föreningen bytte namn från Upplands Ornitologiska Förening till BirdLife Uppland och är en av regionalföreningarna inom BirdLife Sverige. Domänen uof.nu användes tidigare av föreningen. I dag har uof.nu en annan ägare och ett annat innehåll.

Var finns arkivet med äldre nummer i dag?

Börja i tidskriftsarkivet hos BirdLife Uppland. Där väljer du årgång och nummer, till exempel Fåglar i Uppland 1/2017 under årgången 2017. Kontrollera innehållsförteckningen och artikelns sidnummer innan du citerar. Skriv upp sidnumren direkt så hittar du tillbaka.

Alla årgångar behöver inte finnas digitalt. Går ett nummer inte att öppna kan du fråga föreningen eller ett bibliotek. Ange titel, år, nummer och sidor så går det snabbare.

Hur hittar du en äldre fågelartikel?

Fyra uppgifter räcker för att leta upp nästan vilken artikel som helst. Har du bara en hänvisning från en annan text: skriv av den exakt.

1. Titel. Skriv av artikelns fullständiga titel.
2. Författare. Skilj mellan den som skrivit artikeln och den som gjort en senare hänvisning.
3. År och nummer. Kontrollera årgång och nummer på omslaget eller i innehållsförteckningen.
4. Sidor. Sidintervallet hjälper när samma ämne förekommer i flera nummer.

Bibliotek och LIBRIS

LIBRIS är Kungliga bibliotekets nationella söktjänst för svenska forsknings- och folkbibliotek. Sök på tidskriftens titel i LIBRIS för att se vilka bibliotek som har Fåglar i Uppland i sina samlingar. Universitetsbibliotek och större folkbibliotek kan låna in tidskrifter som fjärrlån.

Enskilda tidskriftsartiklar syns ofta inte i bibliotekskatalogen. Sök därför på tidskriften och be biblioteket om rätt nummer med årgång och sidor angivna.

Föreningens arkiv och medlemmar

Föreningen är den bästa källan för nummer som saknas digitalt. Kontakta BirdLife Uppland via webbplatsen och beskriv vilken artikel du söker. Äldre medlemmar har ibland kompletta samlingar hemma. Berätta gärna vad du ska använda artikeln till så kan föreningen föreslå fler texter i samma ämne.

Exempel på äldre artiklar som ofta efterfrågas

Några artiklar om fåglar i Uppland och Stockholms skärgård hänvisas det ofta till. Uppgifterna nedan är hämtade från publicerade referenslistor.

Douhan och Schmidt publicerade 2015 en fördjupning i Länsstyrelsens rapportserie i Uppsala län, rapport 2015:06. Rapporten bygger på häckfågelrutter 2002-2012 och redovisar länstrender för arter och miljöindikatorer.

Vad menas med Upplands fågelrapport?

Sökningen upplands fågelrapport gäller oftast de årliga sammanställningarna av rapporterade fynd i landskapet. Sådana sammanställningar har tagits fram av regionala ornitologiska föreningar runt om i Sverige. Kontrollera i arkivet hos BirdLife Uppland vilka år som finns och i vilket nummer de ingår.

En fågelrapport bygger på inskickade observationer. Den visar vilka arter som setts och var, men den är ingen inventering med fast metod. Ett år med många fynd av en art kan spegla fler skådare lika mycket som fler fåglar. Använd rapporten för att se var och när en art har setts.

Hur läser du äldre fågeldata rätt?

Äldre inventeringar är värdefulla som tidsbild. Beståndssiffrorna beskriver ändå bara den undersökta perioden och det undersökta området. Fem frågor hjälper dig att bedöma underlaget.

Vilket område gäller siffrorna?

Landskapet Uppland, Uppsala län och ett ornitologiskt rapportområde är inte samma sak. Landskapet sträcker sig in i Stockholms län, bland annat Norrtälje kommun. Två korrekta siffror för samma art kan därför skilja sig enbart för att gränserna skiljer sig.

Vad räknades?

Individer, par, revir och bon är olika enheter. En siffra i individer går inte att jämföra med en siffra i häckande par.

Hur stor var insatsen?

Fler besök, fler inventerare eller fler undersökta öar ger fler fynd utan att beståndet behöver ha ökat. Läs metodavsnittet och notera hur många dagar och platser som täcktes. Saknas metodbeskrivning: behandla siffrorna som en grov indikation.

Har artnamnen ändrats?

Taxonomin ändras över tid. I Sveriges rödlista 2025 från SLU Artdatabanken används till exempel Astur gentilis för duvhök i stället för Accipiter gentilis. Brushanen heter Calidris pugnax i stället för Philomachus pugnax och entitan förs till släktet Poecile i stället för Parus. Gråtrut och kaspisk trut räknas i dag som skilda arter. Kontrollera vilken artavgränsning en äldre artikel utgår från innan du jämför.

Hur gammal är rödlistestatusen?

Rödlistan revideras med några års mellanrum. En art som var hotad i en äldre artikel kan ha en annan kategori i dag. Havsörnen har till exempel lämnat rödlistan 2025 eftersom beståndet är stort och växer, enligt SLU Artdatabanken.

Vilka andra källor finns för fågeldata i Uppland?

Rapporterar du själv blir dina fynd en del av underlaget. Vår guide om att rapportera i Artportalen visar hur du gör. Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet redovisar trender och regionala rapporter på sin resultatsida.

Ute i fält har du nytta av våra guider till fågellokaler och artbestämning. Hur vi väljer och kontrollerar källor beskriver vi på sidan om webbplatsen.

Vanliga frågor om Fåglar i Uppland

Vem ger ut Fåglar i Uppland?

Tidskriften ges ut av BirdLife Uppland, som tidigare hette Upplands Ornitologiska Förening. UOF på uof.nu har ingen koppling till föreningen eller tidskriften.

Var hittar jag äldre nummer av Fåglar i Uppland?

Arkivet finns på BirdLife Upplands webbplats uppland.birdlife.se. Nummer som saknas digitalt kan du fråga föreningen eller ett bibliotek om.

Kan jag låna Fåglar i Uppland på bibliotek?

Sök på tidskriftens titel i LIBRIS för att se vilka bibliotek som har den. Biblioteket kan ofta ordna fjärrlån om ditt eget bibliotek saknar numret.

Vad är Upplands fågelrapport?

Med fågelrapport menas oftast en årlig sammanställning av rapporterade fynd i landskapet. Den visar var arter setts men bygger inte på en fast inventeringsmetod.

Kan jag skicka in fågelobservationer till uof.nu?

Nej. Fynd rapporteras i Artportalen. Frågor om tidskriften går till BirdLife Uppland.

Varför skiljer sig gamla och nya siffror för samma art?

Område, metod, inventeringsinsats och räknad enhet kan skilja sig mellan undersökningarna. Artavgränsningar och artnamn kan också ha ändrats sedan den äldre artikeln skrevs.

Var publicerades Ryttman och Douhans artikel om kustfåglar?

Artikeln Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård publicerades i Fåglar i Uppland 2/2012 på sidorna 22-35.

Källor

• BirdLife Uppland: arkiv för Fåglar i Uppland, utgivarens tidskriftsarkiv.
• LIBRIS, Kungliga biblioteket, nationell söktjänst för bibliotekens samlingar.
• Svensk fågeltaxering: resultat och publikationer, med referenser till Douhan och Schmidt 2014 och 2015.
• SLU Artdatabanken: Rödlistade arter i Sverige 2025, aktuella kategorier och vetenskapliga namn.
• Ryttman, H. och Douhan, B. 2012: Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård. Fåglar i Uppland 2/2012, s. 22-35.

Källorna kontrollerades 13 oktober 2026.

UOF på uof.nu är en oberoende fågelguide. Fåglar i Uppland ges ut av BirdLife Uppland. Vi har ingen koppling till föreningen eller tidskriften.