Kustfåglar i Stockholms skärgård

Kustfåglarna i Stockholms skärgård har förändrats kraftigt sedan millennieskiftet. Ejdern, som länge var den vanligaste kustfågeln, har minskat med omkring 70 procent på flera inventerade sträckor och är i dag rödlistad som starkt hotad. Andra arter som silvertärna, fisktärna och storskrake har ökat. Här går vi igenom arterna, siffrorna från inventeringarna, de troliga orsakerna och var du kan se kustfåglar utan att störa dem.

Vilka kustfåglar och sjöfåglar finns i Stockholms skärgård?

Skärgården rymmer två grupper av fåglar som ofta blandas ihop. Den ena gruppen häckar på kobbar, skär och strandängar under sommarhalvåret. Den andra gruppen rastar eller övervintrar på öppet vatten, ibland i stora flockar.

Länsstyrelsen i Stockholms län räknade 33 häckande arter vid inventeringen av Norrtälje kommuns skärgård 2013. Vid inventeringen av Nämdöskärgården 2021 noterades 46 kustfågelarter. Skillnaden beror på olika områden, metoder och artavgränsningar. Siffrorna går därför inte att jämföra rakt av.

Rödlistekategorierna i tabellen kommer från Sveriges rödlista 2025 från SLU Artdatabanken. Enligt SLU är 115 av 258 bedömda fågelarter rödlistade i den versionen. Bland skärgårdens trutar är gråtruten bedömd som sårbar och havstruten som starkt hotad.

Hur har ejdern utvecklats i skärgården?

Ejdern var den vanligaste kustfågeln i Stockholms skärgård under 1970-talet. På ett sjöfågelseminarium i Norrtälje 2014 redovisade forskare från Stockholms universitet att arten utgjorde 57 procent av kustfåglarna vid den tiden. Beståndet nådde en topp runt 1999-2000 och började sedan falla.

Länsstyrelsen i Stockholms län inventerade Norrtälje kommuns skärgård 2013 och jämförde med 2001. Ejdern hade minskat till 1 060 par, en nedgång med 71 procent. Minskningen var störst i ytterskärgården. Det totala antalet häckande kustfåglar föll med omkring 40 procent, från 5 459 till 3 234 par, men utan ejdern ökade övriga arter tillsammans med omkring 19 procent.

Skärgårdsstiftelsens årliga uppföljning visar samma bild. I rapporten Levande skärgårdsnatur 2015 beskrevs ett nytt bottenrekord. Enligt SVT räknades 19 gudingar i norra skärgården mot Söderarm, mot omkring 1 800 femton år tidigare. Två år senare rapporterade Skärgårdsstiftelsen en liten ljusning med fler lyckade kullar. Fältsamordnaren varnade samtidigt för att dra slutsatser av ett enda bra år.

Nämdöskärgården i södra delen av länet visar hur långt nedgången kan gå. Vid Länsstyrelsens inventering 2021 hittades bara omkring elva ejderpar. Rapporten kallade antalet alarmerande litet.

Varför ser du ändå stora ejderflockar?

Hanarna samlas i ytterskärgården när de ruggar på försommaren och kan då bilda stora flockar. Enligt SVT fanns det 2017 mer än dubbelt så många hanar som honor i skärgården. En flock gudingar säger därför lite om hur många honor som lyckas föda upp ungar. Ungarna är det mått som avgör om beståndet kan återhämta sig.

Vilka andra kustfåglar har minskat eller ökat?

Inventeringen i Norrtälje 2013 visar att utvecklingen skiljer sig mycket mellan arterna. Svärtan var nästan borta som häckfågel med 2 par. Silltruten hade minskat med ungefär en tredjedel sedan 2001 till 43 par. Fiskmåsen låg på 335 par, en minskning med omkring 29 procent.

På plussidan hade silvertärnan fördubblats till 435 par. Fisktärnan hade mer än fördubblats till 86 par. Storskraken ökade med omkring 40 procent till 216 par. Tordmulen hade ökat kraftigt till 90 par. Länsstyrelsen påpekar att stora svängningar hos kolonihäckande arter kan bero på slumpen eftersom en hel koloni kan flytta mellan två år.

Alkfåglarna går åt olika håll. Enligt Skärgårdsstiftelsen var sillgrisslan på rekordnivå 2014 och tordmulen klarade sig bra. Tobisgrisslan hade det sämre och visade bara en svag förbättring.

Övervintrande dykänder i hela Östersjön

Fåglarna som övervintrar i och utanför skärgården hör till större bestånd i Östersjön. Richard Ottvall vid Lunds universitet sammanställde 2012 en rapport om de musselätande dykänderna åt Miljöforskningsberedningen. Jämfört med 1992-1993 hade vinterbestånden 2007-2009 minskat med omkring 65 procent för alfågel, 51 procent för ejder och 56 procent för svärta.

Varför minskar ejdern och andra sjöfåglar?

Forskarna är överens om att flera faktorer samverkar. Ottvalls rapport till Miljöforskningsberedningen lyfter fram fem huvudspår.

• Tiaminbrist. Låga halter av vitamin B1 i ejderägg kopplas till hög ungdödlighet och förlamningssymtom. Orsaken till bristen är okänd.
• Födobrist. Blåmusslorna har blivit färre eller sämre som föda på flera håll i Östersjön.
• Predation från havsörn. Havsörnens återkomst kan ha ökat dödligheten bland ruvande ejderhonor, särskilt i ytterskärgården.
• Mink och mårdhund. Båda tar ruvande honor, ägg och ungar.
• Jakt. Omkring 65 000 ejdrar skjuts varje år i Östersjöområdet, varav omkring 50 000 i Danmark. Jakten bidrar till en snedvriden könsfördelning med för få honor.

Andra hot som nämns i samma rapport är bifångst i garn, oljeutsläpp, miljögifter och klimatförändringar. Ingen av faktorerna förklarar nedgången ensam.

Minken i skärgården

Minken infördes från Nordamerika för pälsdjursuppfödning och saknar naturliga fiender i skärgården. Skärgårdsstiftelsen fångade 25 minkar i Nassa skärgård 2013 och 49 året efter, enligt SVT. Ottvalls genomgång visar att minkjakt i försök inte gav någon tydlig effekt på ejderbeståndet men gynnade svärtan. Minkfångst är därför en viktig åtgärd för vissa arter men ingen lösning för ejdern på egen hand.

Störning från båtar och besökare

Störning nämns i Länsstyrelsens rapporter som ett av skälen till att föreslå nya fågelskyddsområden. När en ejderhona lämnar boet ligger äggen eller ungarna öppna för trutar, kråkor och havsörn. Varje landstigning på ett häckningsskär under försommaren kan räcka för att en kull går förlorad.

Var gäller tillträdesförbud i skärgården?

Länsstyrelsen beslutar om fågelskyddsområden där det är förbjudet att gå i land eller vistas under häckningstiden. Perioderna skiljer sig mellan områden. I Svenska Högarnas naturreservat gäller tillträdesförbud i fågelskyddsområdet 1 april-31 juli. Du ska också hålla minst 100 meters avstånd. Där skyddas bland annat sillgrissla, tobisgrissla, tordmule, ejder och svärta under häckningen.

Gränserna och datumen finns i reservatsbesluten och på skyltar i terrängen. Kontrollera alltid aktuell karta från Länsstyrelsen innan du ger dig ut. Nya områden tillkommer också. Efter inventeringen 2020 föreslog Länsstyrelsen fem nya fågelskyddsområden i Nämdöskärgården.

Var och när ser du kustfåglar i Stockholms skärgård?

Våren och försommaren är bästa tiden för häckande kustfåglar. Tärnor, trutar och alkfåglar syns då vid sina kolonier. Ejderhonor med ungar rör sig nära stränderna. Under hösten och vintern dominerar rastande och övervintrande dykänder i ytterskärgården.

Ytterskärgården ger flest arter. Svenska Högarna och området kring Söderarm är kända för alkfåglar och ejder. Där gäller strikta regler under häckningen. Du ser mycket från båt utan att gå i land. Uddar på de större öarna fungerar också bra med tubkikare.

Planera turen efter vädret. Svag vind och god sikt gör det lättare att se dykänder på långt håll. En tubkikare med 20-30 gångers förstoring gör stor skillnad för flockar ute på fjärdarna.

Månadsöversikt för skärgårdsfåglar

Hur följs kustfåglarna upp i dag?

Den nationella kustfågelövervakningen samordnas av Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. Programmet omfattar omkring 200 fasta kustfågelrutor längs hela kusten som räknas under häckningstid, främst från båt. Arbetet görs i samarbete med länsstyrelserna. Metoden beskrivs på sidan om inventeringsmetoderna hos Svensk fågeltaxering.

Länsstyrelsen i Stockholms län gör också egna inventeringar av delar av skärgården. Rapporten om häckande kustfåglar i Norrtälje kommun från 2014 är ett exempel. Skärgårdsstiftelsen följer sina egna marker i rapportserien Levande skärgårdsnatur.

Den historiska sammanställningen i Fåglar i Uppland

Hans Ryttman och Bill Douhan skrev artikeln Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård i Fåglar i Uppland 2/2012, sidorna 22-35. Artikeln sammanfattar inventeringarna i Stockholms läns skärgård 2000-2005 och sätter dem i relation till Upplands rapportområde. Siffrorna beskriver den perioden och fungerar som en referenspunkt före den stora ejdernedgången.

Hur jämför du två inventeringar?

Två siffror från olika år går bara att jämföra om de mäter samma sak. Kontrollera följande innan du drar slutsatser.

Gör jämförelsen art för art. Ett samlat antal sjöfåglar kan dölja att en art ökar medan en annan minskar, precis som i Norrtälje där ökande tärnor maskerade ejderns ras. Läs rapportens avsnitt om osäkerheter och vilka öar som inte gick att inventera.

Hur antecknar du kustfåglar på en egen tur?

Skriv upp datum, plats, tid och vilka vattenytor du kunde överblicka. Dela upp flockar på arter när det går och markera osäkra antal som uppskattningar. En enkel skiss av utsikten hjälper dig att inte räkna samma flock två gånger när den flyttar sig.

Ange kön hos ejder när du kan se det. Antalet honor och ungar säger mer om beståndets framtid än antalet gudingar. Rapportera sedan fynden i Artportalen, där de blir tillgängliga för forskare och myndigheter. Vår guide om att rapportera i Artportalen visar hur du gör steg för steg.

Observera från tillåtna platser och håll avstånd till häckningsöar. Fåglar som lyfter när båten närmar sig är ett skäl att öka avståndet, inte ett sätt att få en bättre räkning. Mer om hänsyn till fåglar finns i vår guide om fågelskydd.

Vanliga frågor om kustfåglar i Stockholms skärgård

Hur mycket har ejdern minskat i Stockholms skärgård?

I Norrtälje kommuns skärgård minskade ejdern med 71 procent mellan 2001 och 2013 enligt Länsstyrelsen i Stockholms län. I Nämdöskärgården hittades bara omkring elva par vid inventeringen 2021.

Varför minskar ejdern?

Forskarna pekar på flera samverkande orsaker. Tiaminbrist, sämre tillgång på blåmusslor, predation från havsörn och mink samt jakt i Östersjöområdet är de viktigaste spåren.

Är ejdern rödlistad?

Ja. Ejdern är bedömd som starkt hotad (EN) i Sveriges rödlista 2025 från SLU Artdatabanken.

Vilka kustfåglar har ökat i skärgården?

I Norrtälje ökade silvertärna, fisktärna, storskrake, vigg och tordmule mellan 2001 och 2013. Skärgårdsstiftelsen rapporterade 2014 att sillgrisslan var på rekordnivå.

När får man inte gå i land på fågelskär?

Det beror på området. I Svenska Högarnas fågelskyddsområde gäller tillträdesförbud 1 april-31 juli med minst 100 meters avstånd. Kontrollera Länsstyrelsens karta och skyltarna på plats.

Påverkar havsörnen ejdern?

Havsörnen tar ruvande ejderhonor och kan störa hela kolonier. Forskare bedömer att påverkan är störst i ytterskärgården men att havsörnen inte ensam förklarar nedgången.

Vilken tid på året är bäst för kustfåglar?

Maj och juni ger flest häckande arter vid kolonierna. Hösten och vintern är bättre för rastande och övervintrande dykänder ute på fjärdarna.

Var finns äldre siffror om kustfåglarna?

Hans Ryttman och Bill Douhan sammanfattade inventeringarna 2000-2005 i Fåglar i Uppland 2/2012. Länsstyrelsen i Stockholms län har publicerat flera senare inventeringsrapporter.

Källor

• Länsstyrelsen i Stockholms län: Kustfåglar, en inventering i Norrtälje kommun 2013, jämförelse med 2001 art för art.
• Länsstyrelsen i Stockholms län: Kustfågelinventering i Nämdöskärgården 2021, rapport 2022:3.
• Länsstyrelsen i Stockholms län: Fågelskär i Nämdöskärgården, inventering 2020 med förslag på nya fågelskyddsområden.
• Länsstyrelsen i Stockholms län: Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun 2014, publikationssida.
• Ottvall, R. 2012: Ejderns och andra musselätande dykänders minskning i Östersjön, rapport till Miljöforskningsberedningen.
• Naturskyddsföreningen Roslagen: referat från sjöfågelseminariet i Norrtälje 2014, med uppgifter från forskare och Skärgårdsstiftelsen.
• SVT Stockholm 2015: Fler minkar i skärgården hotar ejdern, om Levande skärgårdsnatur 2015.
• SVT Stockholm 2017: Liten ljusning för ejdern, om könsfördelning och tiaminbrist.
• Naturkartan: Fågelskyddsområde 1/4-31/7 vid Svenska Högarna, återger reservatets föreskrifter.
• Svensk fågeltaxering: inventeringsmetoder, bland annat kustfågelrutorna.
• Svensk fågeltaxering: resultat och rapporter, trender och nationella kustfågelrapporter.
• SLU Artdatabanken: Rödlistade arter i Sverige 2025, rödlistekategorier för fåglar.
• Ryttman, H. och Douhan, B. 2012: Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård. Fåglar i Uppland 2/2012, s. 22-35.

Källorna kontrollerades 13 oktober 2026.