Storskrake

Storskraken är Sveriges största skrake, en 58-68 cm lång dykand som lever av småfisk och häckar i trädhål eller holkar nära vatten. Du skiljer storskrake från småskrake lättast på honans skarpa gräns mellan rödbrunt huvud och ljus hals. Hanen i praktdräkt har mörkt grönglänsande huvud utan rostbrunt bröst. Storskraken är vanlig i Uppland och syns året runt där vattnet är öppet.

Hur känner du igen en storskrake?

Arten är en lång och strömlinjeformad dykand med smal röd näbb som har en liten krok i spetsen. Svenska Wikipedia anger längden till 58-68 cm och vikten till 1,2-2,0 kg. Vingbredden anges olika i olika källor, från 78 cm upp till 97 cm. En simmande storskrake ligger ofta lågt i vattnet och drar in halsen så att profilen ser kort och bakåtlutad ut, enligt Svenska Jägareförbundet.

Hane i praktdräkt

Hanen har mörkt grönglänsande huvud, svart rygg och vit undersida som på vintern och tidigt på våren kan skifta i laxrosa. Halsen och bröstet är vita utan fläckar. Huvudet är slätt och rundat bakåt, utan den spretiga tofs som småskrakens hane har. På håll lyser hanen nästan vit mot det mörka vattnet.

Hona och ungfågel

Honan har rostbrunt huvud med en tofs i nacken, vit haka och askgrå ovansida. Gränsen mellan det bruna huvudet och den gråvita halsen är skarp. Just den gränsen är det säkraste tecknet mot småskrake. Ungfåglar liknar honan men har kortare tofs. Engelska Wikipedia beskriver en kort vit strimma mellan öga och näbb hos unga fåglar.

Hanar i eklipsdräkt från ungefär juli till oktober ser ut som honor på håll. Kontrollera vingen när fågeln flaxar eller flyger. Hanen har större vita fält på vingen än honan även i eklipsdräkt.

Vad är skillnaden mellan storskrake och småskrake?

Storskrake och småskrake förväxlas oftast när det gäller honor och unga fåglar. Svenska Jägareförbundet beskriver småskraken som slankare med smalare och lätt uppåtböjd näbb. Småskrakens tofs är tunn och spretig, vilket ger ett mindre huvud. Hos småskrakens hona flyter det bruna huvudet ut i den grå halsen utan skarp gräns.

Beståndssiffran för storskrake kommer från BirdLife Sveriges rapport Sveriges fåglar. Siffran för småskrake är Svenska Jägareförbundets uppskattning från 2008. Jämför flera drag samtidigt i fält eftersom motljus och en våt tofs kan lura dig.

Vilka fler fåglar kan förväxlas med storskrake?

Salskrake

Salskraken är en betydligt mindre skrake med kort näbb. Honan har kastanjebrun hjässa och vita kinder, en helt annan teckning än storskrakens rostbruna huvud med vit haka. BTO tar upp salskrakehonan som en fälla när du jämför skrakhonor. Salskraken ses mest under flyttning och vinter.

Knipa

Knipans hona har också brunt huvud och grå kropp. Knipan är kompakt med kort hög näbb och gult öga, inte lång och låg i vattnet. Hanen har svart huvud med en vit fläck vid näbbroten. Knipa och storskrake häckar i samma typ av holkar, så båda kan dyka upp vid samma sjö under våren.

Hur låter storskraken?

Storskraken är för det mesta tystlåten. Svenska Jägareförbundet beskriver hanens spelläte som ett djupt och grodlikt kraxande. Honan har ett hackande eller skrattande läte under uppvaktningen, som Svenska Wikipedia återger som ett hest ”pra, pra-pra”. Flygande fåglar är pratigare med skorrande och snabbt klickande läten.

Lätet hjälper dig mest under vårens spel. Resten av året bestämmer du storskraken på utseendet.

Vad äter storskraken och hur fiskar den?

Storskraken lever främst av småfisk som den fångar genom att dyka. Näbbens tandade kanter håller fast hala byten. BTO nämner även vattenlevande ryggradslösa djur i födan. På senhösten och vintern samlas ibland stora flockar som fiskar tillsammans i så kallade skrakdrev, där fåglarna driver fiskstimmen framför sig.

Skrakdreven är ett av de bästa tillfällena att se många storskrakar på en gång. Leta efter en tät rad fåglar som dyker nästan samtidigt och kommer upp en bit längre fram.

Var häckar storskraken?

Storskraken häckar vid kuster, sjöar och vattendrag i hela Sverige utom högfjällen, enligt Svenska Jägareförbundet. Boet ligger i ett trädhål eller i en holk, ibland en bit från stranden. Honan lägger 8-12 ägg från maj till början av juni. Enligt BTO ruvar honan ensam i 30-32 dagar.

Ungarna lämnar boet kort efter kläckningen och hoppar ned till marken. Honan leder sedan kullen till vattnet. BTO anger att ungarna blir flygga efter 60-70 dagar. Följ aldrig en kull längs stranden för att komma närmare, eftersom ungarna lätt splittras från honan.

Holk för storskrake

Storskraken tar gärna stora holkar. En holk är ett bra sätt att hjälpa arten när gamla grova hålträd saknas. Källorna spretar om måtten. Svenska Jägareförbundets holktips anger samma holk för knipa, kattuggla och storskrake med 14 cm ingångshål och 25 cm innermått. Invändigt djup är 80 cm varav 50 cm under hålet. Engelska Wikipedia anger 15 cm ingångshål.

Naturskyddsföreningens ritning för knipholk har ett ovalt hål på ungefär 8 x 11 cm och varnar för att storskrake kan ta holken i stället. Spännvidden mellan källorna visar att storskraken kräver ett större hål än knipan. Vill du ha storskrake i holken: välj det större hålmåttet från Jägareförbundet. Lägg 15-20 cm kutterspån i botten och sätt holken 2-5 meter upp i ett träd nära vatten.

Grundläggande råd om material, dränering och placering hittar du i vår guide om att bygga fågelholk.

Hur vanlig är storskraken i Sverige och Uppland?

BirdLife Sveriges rapport Sveriges fåglar anger 34 000 häckande par i Sverige 2018. Svensk fågeltaxering visar att arten ökat med 62 procent mellan 2002 och 2021. Storskraken är klassad som livskraftig (LC) i Rödlista 2025 från SLU Artdatabanken. Svensk fågeltaxering noterar även att storskraken hör till arterna som ökat vid sjöfågelräkningarna i januari under de senaste tio åren, enligt deras sida om populationstrender.

Länsstyrelsen i Uppsala län inventerade häckfåglar i anlagda vatten i Uppland 2012-2014. Inventeringen fann 13 par storskrake fördelade på 8 vatten. Den siffran gäller bara anlagda dammar och våtmarker, inte hela landskapet. Vi har inte hittat någon aktuell sammanställning av storskrakar i Mälaren med belagda antal, så vi anger inga siffror för sjön.

Var övervintrar storskraken?

Storskraken är härdig och stannar gärna kvar så länge vattnet är öppet. Fryser vattnet flyttar fåglarna ofta åt sydväst, enligt Svenska Jägareförbundet. Svenska Wikipedia uppger att många övervintrar längs ostkusten söder om Stockholm så länge Östersjön inte fryser helt. Andra övervintrar på västkusten eller i Danmark, Tyskland, Polen och Nederländerna.

Sörmlands ornitologers rapportkommitté beskriver ett mönster som stämmer väl med Mälardalen. Flertalet storskrakar drar söderut från oktober till januari och återvänder mellan mars och maj. Ett mindre antal övervintrar varje år i skärgården. Enstaka fåglar stannar på öppna inlandsvatten. Från september slår kullarna ihop sig till större flockar.

Var och när ser du storskrake i Uppland?

Vintern och tidig vår är bästa tiden. Då samlas storskrakarna där isen inte lägger sig, till exempel i strömmande åar, vid kusten och vid utlopp. Uppsala kommun nämner storskrake bland fåglarna du kan se från fågeltornet vid Övre Föret i Årike Fyris naturreservat. Enligt Naturkartan är Övre Föret oftast isfritt vintertid och ett viktigt tillhåll för sjöfåglar.

Läs mer om lokalen i vår guide till Övre Föret i Årike Fyris. Fler platser med öppet vatten och utsikt över sjöar hittar du bland våra fågellokaler i Uppland. Storskraken häckar även längs kusten. Vi beskriver kustmiljöerna i guiden om kustfåglar i Stockholms skärgård.

Månad för månad

Tabellen bygger på häckningstiderna från Svenska Jägareförbundet och flyttmönstret som Sörmlands ornitologer beskriver. Exakta datum varierar med isläget.

Hur övar du på att artbestämma skrakar?

1. Välj en lugn utsiktsplats och vänta tills fågeln visar sidan.
2. Anteckna hur huvud och hals möts innan du tittar i en fälthandbok.
3. Titta på näbbens tjocklek vid basen och tofsens form.
4. Följ samma individ en stund. Notera dykning, simning och kontakt med andra fåglar.
5. Jämför med ytterligare en individ om det finns flera på platsen.

Stanna på avstånd om fåglarna ändrar riktning eller börjar simma undan. När du är säker på arten kan du rapportera din observation i Artportalen. Vill du träna mer på fältbestämning finns vår guide till artbestämning.

Vanliga frågor om storskrake

Hur skiljer man storskrake från småskrake?

Titta på honans hals. Storskrakens hona har en skarp gräns mellan det rödbruna huvudet och den ljusa halsen, medan småskrakens övergång är diffus. Storskrakens hane har vitt bröst utan fläckar och saknar småskrakens spretiga tofs.

Hur ser en storskrake hona ut?

Honan har rostbrunt huvud med nacktofs, vit haka och gråvit hals. Ovansidan är askgrå och undersidan ljus. Näbben är röd, lång och smal med en krok längst ut.

Hur låter storskraken?

Storskraken är mest tyst. Hanen har ett djupt grodlikt spelläte på våren och honan ett hest pra pra-pra. I flykten hörs skorrande och klickande läten.

Hur stor är en storskrake?

Storskraken är 58-68 cm lång och väger 1,2-2,0 kg. Vingbredden anges till mellan 78 och 97 cm beroende på källa.

Var häckar storskraken?

Storskraken häckar i trädhål eller holkar vid sjöar, vattendrag och kust i hela Sverige utom högfjällen. Honan lägger 8-12 ägg från maj till början av juni.

Vilka mått ska en holk för storskrake ha?

Svenska Jägareförbundet anger 14 cm ingångshål, 25 cm innermått och 80 cm invändigt djup. Engelska Wikipedia anger 15 cm hål. Sätt holken 2-5 meter upp nära vatten med kutterspån i botten.

Övervintrar storskraken i Sverige?

Ja, storskraken stannar så länge vattnet är öppet. Många övervintrar längs ostkusten söder om Stockholm. Fryser vattnet flyttar fåglarna åt sydväst.

Är storskraken rödlistad?

Nej, storskraken är klassad som livskraftig (LC) i SLU Artdatabankens Rödlista 2025. Det svenska beståndet uppskattades till 34 000 par 2018 och har ökat.

Källor

• Svenska Jägareförbundet: Storskrake, kännetecken, läten, häckning och övervintring.
• Svenska Jägareförbundet: Småskrake, skillnader mot storskrake och beståndsuppskattning.
• Svenska Jägareförbundet: Holktips (PDF), holkmått för knipa, kattuggla och storskrake.
• Naturskyddsföreningen: Så snickrar du en holk till knipan (PDF), hålmått och placering.
• BirdLife Sverige: Sveriges fåglar 2022 (PDF), beståndsstorlek och trender.
• SLU Artdatabanken: Artfakta, artens rödlistebedömning i Rödlista 2025.
• Svensk fågeltaxering: Populationstrender, trender vid sjöfågelräkningen i januari.
• Länsstyrelsen i Uppsala län: Häckande fåglar i anlagda vatten i Uppland 2012-2014, antal par i Uppland.
• Sörmlands ornitologer: Storskrake, flyttning och övervintring i regionen.
• Wikipedia: Storskrake, mått, dräkter, läten och övervintring.
• Wikipedia (engelska): Common merganser, ungfågelns dräkt och holkhål.
• BTO: Goosander, kullstorlek, ruvningstid och tid till flygg unge.
• Uppsala kommun: Årike Fyris naturreservat, arter vid Övre Föret.
• Naturkartan: Fågeltornet vid Övre Föret, isfritt vatten vintertid.

Källorna kontrollerades 13 oktober 2026.