Hoppa till innehållet
En oberoende guide till fågelskådningFrån första kikaren till nästa utflykt
UOF

Ut och fågelskåda

UOF

Fågelinfluensa hos vilda fåglar: läget, symtom och råd

Fågelinfluensa är en virussjukdom som drabbar både vilda fåglar och fjäderfä. Den form som ger stora utbrott kallas högpatogen fågelinfluensa och orsakas i Sverige sedan 2020 av virus som hör till samma genetiska grupp, klad 2.3.4.4b. Säsongen 2025-2026 påvisades sjukdomen hos 135 vilda fåglar och på 11 anläggningar med tama fåglar. I SVA:s lägesbild från 29 oktober 2026 bedöms läget som lugnare än ett år tidigare, men risken ökar som vanligt när hösten övergår i vinter.

Det viktigaste i korthet: Rör inte sjuka eller döda fåglar med bara händerna. Rapportera fyndet till SVA via Rapportera vilt. Håll hundar och katter borta. Risken för människor bedöms som låg. Sjukdomen sprids inte via kycklingkött eller ägg som tillagats. Ta inte med en misstänkt sjuk vild fågel till veterinären.

Vad är fågelinfluensa?

Sjukdomen orsakas av influensavirus typ A. Viruset delas in i subtyper efter två ytproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Det finns sexton varianter av H och nio av N. Därför får virusen namn som H5N1, H5N8 eller H7N3.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) skiljer mellan lågpatogen och högpatogen fågelinfluensa. Den lågpatogena formen ger ofta lindriga eller inga symtom. Den högpatogena formen kan döda nästan alla fåglar i en hönsflock på kort tid och det är den som avses när man talar om fågelinfluensa i nyheterna. Viruset muterar lätt och arvsmassan består av segment som kan blandas när två virus infekterar samma cell. Ett relativt ofarligt virus kan på sikt bli farligare. Nya kombinationer kan också dyka upp.

Varianten som sprids i Europa i dag härstammar från ett H5N1-virus som upptäcktes i Kina 1996. Det som skiljer läget från tidigare decennier är att viruset numera förs runt jorden av vilda flyttfåglar, främst vattenlevande arter. SVA beskriver det som ett nytt scenario jämfört med hur fågelinfluensa uppträdde historiskt.

Läget i Sverige hösten 2026

SVA publicerar epidemiologiska lägesbilder under säsongen, som räknas från 1 oktober till 30 september. Enligt SVA:s smittläge med karta och lägesbilden från 29 oktober 2026 såg den senaste säsongen ut så här:

Säsongen 2025-2026 Uppgift
Anläggningar med tama fåglar 11 utbrott
Vilda fåglar med påvisad smitta 135
Däggdjur med påvisad smitta 7, alla vilda utom en knubbsäl i en djurpark
Senaste utbrott hos tama fåglar 15 augusti 2026
Positiva vilda fåglar i september 2026 Gråhäger i Skåne, grågås och havsörn i Blekinge
Virustyp H5N1, klad 2.3.4.4b

Vintern 2025-2026 innebar enligt SVA den mest omfattande smittspridningen bland vilda fåglar under en vintersäsong hittills. I december 2025 skrev myndigheten att spridningen i Europa, framför allt i Tyskland, saknade motstycke. Jordbruksverket införde högriskområden i södra Sverige under hösten 2025 och upphävde dem 29 april 2026, när risken bedömdes ha minskat.

Sommaren 2026 blev lugnare för fågelkolonierna. SVA konstaterade att häckningssäsongen slapp den massdöd som drabbade flera kolonier somrarna 2022 och 2023. Viruset försvann ändå inte helt. Tre vilda fåglar testades positivt i september. Inga nya fall hade påvisats från 1 oktober fram till lägesbilden i slutet av månaden.

Inför vintern 2026-2027 bedömer SVA att risken för utbrott hos fjäderfä ökar säsongsmässigt. Flyttfåglar samlas i stora flockar, temperaturen sjunker och viruset överlever längre i kyla. Hur mycket virus som cirkulerar bland vilda fåglar är osäkert. Under oktober rapporterades 47 fall hos vilda fåglar i Europa, bland annat hos gräsänder och bläsänder som såg friska ut.

Läs alltid senaste lägesbilden: Smittläget kan ändras på några veckor. Siffrorna här gäller lägesbilden från 29 oktober 2026. SVA:s karta visar varje positivt fynd med art, län och kommun.

Fågelinfluensans historia i Sverige

Högpatogen fågelinfluensa är inget nytt fenomen här, men de senaste åren har sjukdomen etablerat sig på ett annat sätt än förut. Tidslinjen bygger på SVA:s sjukdomsbeskrivning och lägesbilder.

  1. Februari 2006Första fyndet i Sverige. Två vilda viggar bar på H5N1.
  2. Mars 2015H5N8 påvisas vid rutinprovtagning av döda svanar.
  3. Vintern 2016-2017H5N8 får stor spridning i Europa med fall hos både vilda fåglar och fjäderfä i Sverige.
  4. Vintern 2017-2018H5N6 cirkulerar, men i betydligt mindre omfattning.
  5. Oktober 2020En ny våg börjar i Nederländerna. Sverige får 24 utbrott hos tama fåglar under säsongen och 128 vilda fåglar med påvisad smitta, med topp i februari och mars.
  6. Sommaren 2022 och 2023Massdöd i flera fågelkolonier längs kusterna.
  7. Säsongen 2025-2026Den största spridningen bland vilda fåglar under en vinter hittills. 135 positiva vilda fåglar, 11 utbrott hos tama fåglar och sju smittade däggdjur.

Vilka fåglar drabbas?

Alla fågelarter antas vara mottagliga. Smittan syns ändå mest hos arter som lever i flock vid vatten, äter kadaver eller häckar tätt i kolonier. De svenska fynden har bland annat gällt viggar, svanar, grågäss, gråhägrar och havsörnar. Massdöden 2022 och 2023 drabbade kolonihäckande sjöfåglar längs kusterna.

Andfåglar är en särskild utmaning. SVA beskriver att ankor och gäss ofta får mildare och mer diffusa symtom än höns. Myndigheten övervakar därför gräsänder och andra andfåglar med provtagning även när de verkar friska. En gräsand kan bära viruset utan att se sjuk ut.

Rovfåglar och kråkfåglar smittas när de äter av döda eller sjuka fåglar. Det förklarar varför havsörnar dyker upp i SVA:s fyndlistor. Havsörnen har ökat kraftigt i Sverige och klassas sedan Rödlista 2025 som livskraftig, men varje fall hos en stor rovfågel med lång livslängd följs noga av forskare och fågelskådare.

Småfåglar vid fågelbordet drabbas oftare av andra sjukdomar. SVA:s faktablad om fågelbordet tar upp bland annat salmonella och gulknopp, som sedan 2008 har slagit hårt mot grönfinken. Döda småfåglar vid en matning ska rapporteras på samma sätt, men orsaken är oftare en av dessa sjukdomar än fågelinfluensa. Grönfinken har minskat så mycket att den klassas som sårbar i Rödlista 2025.

Hur ser en fågel med fågelinfluensa ut?

Det går inte att ställa diagnos genom att titta på en fågel. Flera sjukdomar och förgiftningar ger liknande tecken. Fynd av flera döda fåglar på samma plats, särskilt sjöfåglar, måsar eller rovfåglar, är det tydligaste skälet att rapportera.

Enligt SVA kännetecknas ett utbrott ofta av att många fåglar dör plötsligt. Tecken som kan synas hos sjuka fåglar är:

  • Nedsatt allmäntillstånd: fågeln är slö, uppburrad och flyr inte när du närmar dig.
  • Neurologiska symtom: huvudet hålls snett, fågeln snurrar runt, vinglar eller kan inte hålla balansen.
  • Luftvägssymtom: andnöd eller öppen näbb vid andning.
  • Diarré och minskad aptit.
  • Hos höns: svullet huvud och kam, blödningar på benen och ägg med mjukt skal.

I en hönsflock kan dödligheten bli mellan 50 och 100 procent. I de svenska fjäderfäbesättningar som drabbats på senare år var en plötslig ökning av antalet döda djur det främsta symtomet.

Vad gör jag om jag hittar en död eller sjuk fågel?

Din rapport är det viktigaste bidraget till övervakningen. SVA undersöker 400-500 vilda fåglar om året och väljer ut vilka fåglar som ska skickas in utifrån var fyndet gjorts, vilken art det är och om sjukdomen redan är påvisad i området. Alla rapporterade fåglar blir inte undersökta, men varje rapport hjälper myndigheten att se var det dör onormalt många fåglar.

  1. Håll avstånd. Rör inte fågeln med bara händerna och håll hund och katt kopplade.
  2. Fotografera och notera plats. Antal fåglar, art om du vet den, datum och position hjälper SVA att bedöma fyndet.
  3. Rapportera. Använd formuläret Rapportera vilt hos SVA. Rapporter via telefon och e-post går också, men syns inte på kartan.
  4. Vänta på besked. Skicka inte in fågeln på eget initiativ. Om SVA vill undersöka den får du instruktioner om hur den ska paketeras.
  5. Om du måste flytta den: använd handskar eller vräng en plastpåse över handen, knyt ihop och tvätta händerna noga efteråt. Arbeta utomhus eller i ett väl ventilerat utrymme.

En levande men tydligt sjuk vild fågel ska inte tas till veterinär. Länsstyrelserna avråder från det eftersom det kan sprida smittan. Kontakta i stället SVA eller en viltrehabiliterare via vår sida om fågelskydd. Berätta att du misstänker fågelinfluensa.

Fågelskådare: Rapportera också i Artportalen om du ser ovanligt många döda fåglar av samma art. Artportalen ersätter inte rapporten till SVA, men data om dödlighet och fynd över tid är värdefull för forskningen.

Kan människor smittas av fågelinfluensa?

Det är mycket ovanligt. Folkhälsomyndigheten beskriver att de flesta fall hos människor har inträffat där kycklingar säljs levande på marknader och slaktas hemma samt inom fjäderfä- och boskapsindustrin i USA. Bara något enstaka fall där smitta från vilda fåglar misstänks har rapporterats. Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC bedömer att risken för allmänheten generellt är låg.

Smitta till människa sker oftast efter nära och långvarig kontakt med smittade fåglar eller kraftigt förorenade miljöer. Får du influensaliknande symtom efter att ha hanterat sjuka eller döda fåglar ska du kontakta vården och berätta om kontakten. Fågelinfluensa smittar inte via livsmedel, eftersom viruset dör vid upphettning.

Hundar och katter

Däggdjur kan smittas. I Sverige har viruset påvisats hos bland annat räv, säl, utter och tumlare. En rödräv i Norrtälje kommun var ett av de första däggdjursfallen under säsongen 2025-2026. Internationellt har katter blivit svårt sjuka. SVA ber veterinärer vara uppmärksamma på symtom hos katter och nötkreatur. Låt därför aldrig hunden nosa på eller katten leka med en död fågel.

Hur sprids viruset?

Viruset utsöndras i träck och via luftvägarna. Det smittar direkt mellan fåglar som rastar, äter eller häckar tätt. Det sprids också indirekt via vatten, fjädrar, kläder, skor och utrustning. Rovfåglar och kråkfåglar smittas av det de äter.

Kyla gynnar viruset. Enligt SVA överlever det minst några veckor i rumstemperatur på en fjäderfäanläggning och minst några månader vid kallare temperatur. Levande virus har påvisats efter tolv månader i sötvatten som frysts till is vid minus 20 grader. Viruset har ett fetthölje och förstörs därför av vanliga fettlösande rengöringsmedel.

Flyttningen förklarar säsongsmönstret. Under hösten samlas gäss, svanar och änder i stora flockar på åkrar och vid kuster, ofta i områden med mycket fjäderfäproduktion. När fåglarna sprider ut sig mot häckplatserna på våren minskar risken, vilket syns i SVA:s lägesbilder år efter år.

Fågelskådning och fågelmatning när fågelinfluensa sprids

Du behöver inte sluta skåda fåglar. Håll avstånd till sjuka och döda fåglar, gå inte in i områden där många fåglar dött och borsta eller tvätta skorna efteråt om du har gått där fåglar samlas. Har du egna höns ska du byta skor och kläder innan du går in till dem efter en skådartur.

Matning av småfåglar fortsätter de flesta med. God hygien vid mataren minskar risken för alla fågelsjukdomar: rengör regelbundet, sätt foder där fåglarna inte trampar i det och flytta matningen om det börjar se smutsigt ut. Ser du flera sjuka eller döda fåglar vid matningen bör du ta in mataren, rengöra platsen och göra uppehåll i ett par veckor. Rutinerna finns i vår guide till vintermatning med rätt foder och hygien.

Undvik att mata änder, gäss och svanar med bröd vid sjöar och dammar under perioder med hög smittrisk. Där samlas många fåglar tätt och träck hamnar i samma vatten som fåglarna dricker. Vid kusten och i skärgården kan du hålla utkik efter döda sjöfåglar, särskilt ejder och måsar. Tips om de arterna finns i guiden till kustfåglar i Stockholms skärgård.

Regler för dig som har höns

Fågelinfluensa omfattas av epizootilagen. Misstänker du sjukdomen i din flock måste du genast kontakta veterinär och göra vad du kan för att stoppa spridningen. Stalla in djuren och låt varken djur, ägg eller andra produkter lämna gården förrän veterinären tagit över.

Vaccination mot fågelinfluensa är inte tillåten i Sverige. Skyddet bygger i stället på att hindra kontakt med vilda fåglar: foder och vatten inomhus eller under tak, nät över hönsgården och separata skor och kläder i hönshuset. Vilka regler som gäller i ett högriskområde beskriver Jordbruksverket.

Vanliga frågor om fågelinfluensa

Hur stor är risken att jag smittas av fågelinfluensa?

Risken är låg. Folkhälsomyndigheten och ECDC bedömer att smitta till människa är mycket ovanlig och kräver nära kontakt med smittade fåglar eller förorenade miljöer.

Vad ska jag göra med en död fågel i trädgården?

Rör den inte med bara händerna. Rapportera fyndet till SVA via Rapportera vilt. Om du måste flytta fågeln, använd handskar eller en vrängd plastpåse och tvätta händerna efteråt.

Kan jag fortsätta mata småfåglar?

Ja, med god hygien. Rengör mataren regelbundet. Ser du flera sjuka eller döda fåglar vid matningen ska du ta bort fodret, rengöra platsen och göra ett uppehåll i några veckor.

Vilka fåglar får fågelinfluensa?

Alla arter kan smittas. I Sverige har fynden bland annat gällt viggar, svanar, grågäss, gråhägrar och havsörnar. Kolonihäckande sjöfåglar drabbades av massdöd 2022 och 2023. Smittan syns mest hos arter som lever i flock vid vatten.

Kan hundar och katter få fågelinfluensa?

Ja. Katter har blivit svårt sjuka utomlands. I Sverige har viruset hittats hos räv, säl, utter och tumlare. Håll husdjur borta från döda och sjuka fåglar.

Kan man bli smittad av att äta kyckling eller ägg?

Nej. Fågelinfluensa är ingen livsmedelsburen smitta och viruset dör vid upphettning.

När är risken för fågelinfluensa störst?

Från sen höst till vår, när flyttfåglar samlas i stora flockar och kylan gör att viruset överlever längre. Sommaren kan också ge utbrott i fågelkolonier.

Varför ska en sjuk vild fågel inte tas till veterinären?

Det kan sprida smittan till andra djur. Kontakta SVA eller en viltrehabiliterare och berätta att du misstänker fågelinfluensa.

Källor

Källorna kontrollerades 7 november 2026.