UOF
Mata fåglar på vintern med rätt foder och hygien
En praktisk start för vintermatningen: välj foder och matare, hitta en lättskött plats och skapa en rutin för påfyllning, rengöring och uppsikt.

Mata fåglar på vintern gör du bäst med en hängande fröautomat med solrosfrön, en hållare för talg utan plastnät och en plats som är lätt att städa. Börja när kylan och snön gör naturlig föda svår att hitta. Fyll på så lite att maten går åt på ett par dagar och håll mataren och marken under den rena. Ser du sjuka eller döda fåglar ska du avbryta matningen direkt och rapportera till SVA.
Guiden gäller småfåglar vid hus, trädgårdar och balkonger i Sverige. Vi har gått igenom råden från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), BirdLife Sverige och Naturskyddsföreningen och samlat dem på ett ställe: när du börjar och slutar, vad du serverar, var mataren ska stå och hur du undviker smitta. Råden om fågelsjukdomar ändras ibland under säsongen. Kontrollera därför SVA:s aktuella information när du startar eller återupptar matningen.
Hitta rätt råd: välj foder · rengör matplatsen · sjuka eller döda fåglar · kom igång steg för steg.
När ska man börja mata fåglar på vintern?
Det finns inget fast datum. Enligt SVA börjar de flesta mata småfåglar när vintern kommer, eftersom en del arter då har svårt att hitta tillräckligt med föda. Ett rimligt riktmärke är när nätterna blir kalla och marken fryser eller täcks av snö. I södra och mellersta Sverige brukar det bli i november eller december. I norr kommer den perioden tidigare.
Börja hellre lite sent än för tidigt med stora mängder. Under hösten finns fortfarande frön, bär och insekter i naturen. Fåglarna använder flera födokällor även när du matar. Du behöver inte heller mata hela vintern utan uppehåll. Fåglar som besöker ditt fågelbord hämtar mat på många ställen och klarar en paus, till exempel när du reser bort.
Behåll gärna fröställningar, bärbuskar och nedfallna äpplen i trädgården. Biologen Isak Isaksson på Naturskyddsföreningen sa till TV4 i december 2024 att en varierad miljö där fåglarna hittar egen mat betyder mer än matningen. Läs mer om vilka buskar som lockar i vår guide om fåglar och bär.
När ska man sluta mata fåglar på våren?
Trappa ner matningen när snön går undan och marken tinar, för de flesta i mars eller april. Våren är den period då sjukdomsrisken vid fågelbord är störst. SVA anger att salmonellos är den vanligaste sjukdomen vid fågelbord under vårvintern. BirdLife Sverige skrev i april 2026 att utbrotten av blåmessjuka historiskt har haft sin topp i mars-maj.
Den 17 april 2026 uppmanade SVA allmänheten att tillfälligt sluta mata småfåglar i tre veckor för att bromsa ett utbrott av blåmessjuka. Den 26 maj 2026 kom ett förtydligande: småskalig fågelmatning i sommar går bra om fåglarna ser friska ut och du inte har sett sjuka eller döda fåglar. SVA skriver också att mängden ska vara mindre än på vintern. Hygienen måste vara god och matningen ska upphöra så fort du ser tecken på sjukdom.
Sommarmatning är tillåten men behövs sällan. Under häckningstiden finns gott om insekter. Ungarna behöver proteinrik föda som du inte kan ersätta med frön. Väljer du att fortsätta: håll mängden liten och städa oftare när det är varmt.
| Period | Vad du gör | Varför |
|---|---|---|
| Oktober | Rengör matare och förvaringskärl. Köp en liten mängd foder. | Naturen har fortfarande frön och bär. |
| November-december | Starta när kyla och snö kommer. Börja med solrosfrön och talg. | Enligt SVA har en del arter svårt att hitta mat när vintern kommer. |
| Januari-februari | Huvudsäsong. Daglig tillsyn och regelbunden rengöring. Vatten när allt fryser. | Kallast period och flest besökare. |
| Mars-april | Minska mängden. Var extra noga med hygien och sjuka fåglar. | Salmonellos vanligast under vårvintern enligt SVA. Blåmessjuka har toppat mars-maj. |
| Maj-september | Paus eller endast småskalig matning om fåglarna är friska. | SVA:s förtydligande 26 maj 2026. |
Vad ska man mata fåglar med på vintern?
Fettrik mat ger mest energi när det är kallt. Naturskyddsföreningen lyfter fram solrosfrön, hampfrön och jordnötter som favoriter bland småfåglarna. Solrosfrö fungerar som grundfoder för de flesta fröätare och mesar. Börja med en eller två sorter och lägg till fler när du ser vilka arter som kommer.
Undvik billiga fröblandningar med mycket havre och vete. Naturskyddsföreningen påpekar att få fåglar äter havren. Resten hamnar på marken där den drar till sig råttor och blandas med spillning. Domherren äter enligt Naturskyddsföreningen inte havre alls. Gulsparven tar gärna havre som ligger på marken.
| Foder | Arter som brukar ta det | Servera så här |
|---|---|---|
| Solrosfrön och solroskärnor | Talgoxe, blåmes, nötväcka, grönfink, bofink, pilfink och gråsparv | I hängande fröautomat. Skalade kärnor ger mindre skal på marken. |
| Hampfrö | Fröätande finkar och mesar | Blandat med solros i automaten. |
| Osaltade jordnötter | Mesar, större hackspett och nötväcka | Hela nötter i nötmatare av metallnät så att fåglarna hackar loss små bitar. |
| Talg och fettbollar | Mesar, stjärtmes, större hackspett och nötväcka | I öppningsbar hållare utan plastnät. Gärna utan palmolja. |
| Havre och havrekärve | Gulsparv och gråsparv | Små mängder på bricka. Gulsparv kommer främst nära åker eller betesmark. |
| Äpple och päron | Koltrast, björktrast och sidensvans | Halverad frukt på spett eller bricka. Ta bort ruttna rester. |
Artkopplingarna i tabellen bygger på zooekologen Donald Blomqvist vid Göteborgs universitet och på Naturskyddsföreningens råd. Ingen fodersort garanterar besök av en viss art. Vilka fåglar som kommer beror också på omgivningen. Enligt Blomqvist dyker nötskrika, domherre, svartmes och tofsmes upp när det finns skog i närheten. Sidensvans, bergfink, grönsiska och gråsiska varierar kraftigt mellan åren. Vill du lära dig skilja gästerna åt, se vår guide till de vanligaste fåglarna vid fågelbordet.
Talgbollar i nät: ta bort nätet
Många färdiga talgbollar säljs i plastnät. Klipp bort nätet innan du hänger upp bollen, eftersom fåglar kan fastna i det. Lägg talgbollen i en hållare av metall som går att öppna och diska. Naturskyddsföreningen rekommenderar talgbollar utan palmolja. Det finns färdiga bollar som säljs helt utan nät.
Vad ska man inte ge fåglarna?
Allt som är salt, möglat eller kryddat gör mer skada än nytta. Donald Blomqvist vid Göteborgs universitet varnar för att choklad och avokado är giftiga för fåglar. Naturskyddsföreningen avråder från saffran, lussekatter och andra söta bakverk.
- Bröd: vitt bröd ger för lite energi för en vinternatt enligt Naturskyddsföreningen. Se det som nödföda.
- Saltat: saltade jordnötter, chips, skinka och salt matfett.
- Choklad och avokado: giftigt för fåglar.
- Möglat eller blött foder: SVA säger att foder som luktar unket, är vått eller ser möglat ut ska kastas. Mögelsvampen aspergillus orsakar luftvägsinfektion hos fåglar.
- Matrester i stora mängder: lockar råttor och kråkfåglar och blir snabbt dåliga på marken.
Vilken fågelmatare är lättast att hålla ren?
Välj en hängande automat där fåglarna inte kan sitta i maten. SVA avråder från matare där fåglarna står bland fröna, eftersom spillningen då hamnar direkt i fodret. Naturskyddsföreningen rekommenderar att du undviker öppna fågelbord av samma skäl. Före köpet: kontrollera att mataren går att ta isär så att du når botten och hörnen med en borste.
Titta efter vassa kanter, utstickande skruvar och spruckna plastdelar. SVA påpekar att små sår på fåglarna kan släppa in bakterier och virus. Ett tak skyddar fröna mot regn och snö så att de inte klumpar ihop sig och möglar.
Har du många besökare, sätt upp två eller tre matare med några meters mellanrum i stället för en stor. SVA råder dig att undvika trängsel vid matplatsen, eftersom smitta sprids lättare när många fåglar äter tätt.
Var ska fågelmatningen stå?
En bra plats har buskar eller träd några meter bort så att fåglarna hinner fly från sparvhök. Mataren ska ändå inte stå precis vid tät vegetation som når marken, där en katt kan ligga på lur. Naturskyddsföreningen råder dig att hänga upp maten i stället för att lägga den på marken. Se också till att du når både mataren och marken under den med städredskap.
- Kan du se fåglarna från fönstret och upptäcka om någon beter sig onormalt?
- Når du mataren utan stege?
- Vart blåser skal och spill?
- Kan du flytta mataren en bit när marken under blir smutsig?
- Står mataren en bit från husväggen så att spill inte lockar gnagare in i huset?
Bor du i lägenhet eller har gemensam gård: kontrollera först vad hyresvärden eller föreningen tillåter. Spill på balkongen hamnar ofta hos grannen nedanför.
Så minskar du risken för fönsterkollisioner
Ställ mataren antingen mycket nära fönstret eller långt ifrån. En amerikansk studie av Klem med flera från 2004 testade matare på olika avstånd från en glasruta. Ingen av kollisionerna vid matare en meter från rutan var dödlig. Vid fem meter var 59 procent av kollisionerna dödliga och vid tio meter 69 procent. En fågel som lyfter från en matare nära rutan hinner inte få upp farten.
Cornell Lab of Ornithology skriver i dag att avståndet betyder mindre än själva glaset. Gör rutorna synliga för fåglar: markeringar på utsidan av glaset med ungefär 5 centimeters mellanrum över hela ytan.
Katter vid fågelbordet
Katter tar många fåglar vid matplatser. Sjuka fåglar är lättast att fånga. SVA skriver att katter och hundar som fångar fåglar med salmonella själva kan bli smittade. Placera mataren några meter från buskar som når marken och undvik att strö mat direkt på gräset. Har du utekatt själv, fundera på om du alls ska locka småfåglar till trädgården.
Hur mycket och hur ofta ska man mata?
Låt åtgången styra. Den brittiska fågelskyddsorganisationen RSPB rekommenderar mängder som går åt på en till två dagar i matare och att talg ska ätas upp inom sju dagar. Fyll aldrig nytt foder ovanpå gamla rester. Töm först, borsta bort skal och fyll sedan på.
Titta till matplatsen varje dag. Ligger maten kvar: minska mängden. En full stor automat behövs sällan om du har ett tiotal besökare. Regelbundenhet gör skötseln enklare, men fåglarna svälter inte om matningen uteblir några dagar. Om du behöver pausa på grund av sjukdom ska du göra det även när det är kallt.
Behöver fåglarna vatten på vintern?
Ja, när sjöar, bäckar och pölar fryser kan ett vattenkärl hjälpa. Fåglarna dricker och badar för att hålla fjäderdräkten i skick. Använd ett grunt kärl, till exempel ett blomfat, som är lätt att diska.
RSPB rekommenderar att vattnet byts dagligen och att kärlet desinficeras en gång i veckan. Byt fruset vatten mot ljummet. Tillsätt aldrig olja eller andra medel mot is. SVA:s faktablad beskriver att gulknopp sprids via förorenat vatten i fågelbad. Vid misstänkt sjukdom ska vattnet tas bort tillsammans med maten. Kan du inte hålla vattnet rent är det bättre att avstå.
Hur håller du fågelmatningen ren?
Hygien är det viktigaste du gör för fåglarnas hälsa. Smitta sprids när frön blandas med spillning, i maten eller på marken. Läs SVA:s råd om fågelmatning och fågelsjukdomar innan säsongen börjar. Rutinen nedan bygger på SVA med tillägg från RSPB och Naturskyddsföreningen.
- Varje gång du fyller på: töm gamla rester och borsta bort skal.
- Varje vecka eller varannan vecka: diska mataren med diskborste och diskmedel. Naturskyddsföreningen anger en gång i veckan eller varannan vecka. RSPB anger varje vecka.
- Efter disken: desinficera gärna. SVA nämner till exempel Virkon eller klor. Skölj och låt torka innan du fyller på.
- Under mataren: plocka upp spill. SVA föreslår granris på marken eller en finmaskig uppsamlingsbricka.
- Flytta mataren: RSPB råder dig att flytta mataren en bit efter rengöring så att spillning inte samlas på samma fläck.
- Egna redskap: använd borste och hink som aldrig används till mat. Diska inte i köket.
- Händerna: tvätta med tvål och vatten efter städning och påfyllning. Salmonella smittar människor.
Fukta intorkad spillning innan du skrapar bort den så att du inte andas in damm. Arbeta utomhus eller i ett väl ventilerat utrymme. Förvara fodret torrt i en tät plåt- eller plastbehållare med lock.
Snabbkoll varje dag: Är fodret torrt? Ligger det spill under mataren? Sitter någon fågel stilla och uppburrad? Svarar du ja på den sista frågan, läs avsnittet om sjuka fåglar nedan.
Vilka sjukdomar sprids vid fågelbord 2026?
Fåglar som samlas tätt vid en matplats smittar varandra lättare än i naturen. SVA:s faktablad om fågelbord och sjukdomar tar upp fyra sjukdomar. Under 2026 har blåmessjuka och fågelinfluensa tillkommit som aktuella frågor. Sjuka småfåglar döljer ofta symtomen länge för att inte bli lätta byten. Det går inte att avgöra sjukdom bara genom att titta på en fågel.
Salmonellos
Salmonellos är enligt SVA den vanligaste sjukdomen vid fågelbord under vårvintern och drabbar främst finkar. Bakterien sprids via spillning i förorenat foder. Fåglar kan dö snabbt om bakterierna sprids i kroppen. SVA skriver att salmonella normalt inte finns i köpt fågelfoder utan förs in av vilda fåglar och andra djur. Människor, katter och hundar kan smittas.
Gulknopp (trichomonas)
Gulknopp orsakas av en parasit som främst drabbar duvor. Enligt SVA har den sedan 2008 även drabbat småfåglar i Sverige, särskilt grönfinkar. Fåglarna får sår i mun, svalg och kräva och kan inte svälja. Smittan sprids när sjuka fåglar förorenar frön och vatten i fågelbad. Gulknopp smittar inte människor enligt SVA.
Blåmessjuka
Blåmessjuka orsakas av bakterien Suttonella ornithocola och ger en snabbt förlöpande lunginflammation. BirdLife Sverige skrev den 16 april 2026 att sjukdomen främst drabbar blåmes men även talgoxe, svartmes och stjärtmes. Fåglarna smittas genom att andas in bakterien. Sjukdomen smittar inte människor. Vid utbrottet i april 2026 kom rapporter om döda blåmesar från Västerbotten till Skåne. Döda småfåglar hittas ofta flera tillsammans nära matplatser enligt SVA.
Fågelkoppor och aspergillos
Fågelkoppor är ett virus som ger vårtliknande utväxter runt näbb, ögon och på benen. SVA anger att mesar och kråkfåglar drabbas mest. Aspergillos orsakas av mögelsvamp som växer i fuktigt foder och angriper luftvägar och lungor. Den sjukdomen förebygger du genom att aldrig servera blött eller möglat foder.
Fågelinfluensa
Fågelinfluensa drabbar främst vattenfåglar som gäss och skarvar. I SVA:s lägesbild från 20 augusti 2026 bedöms viruset cirkulera i stora delar av södra Sverige, främst längs kusterna, med fynd hos bland annat kanadagås och storskrake. SVA varnar för att höstflyttningen kan öka riskerna. Lägesbilden nämner inte småfåglar vid fågelbord. Den generella rekommendationen är att inte röra döda eller sjuka fåglar och att hålla hundar och katter borta från dem.
Vad gör du om du ser en sjuk eller död fågel?
En sjuk fågel sitter ofta uppburrad och stilla, flyger inte undan när du närmar dig och äter dåligt. SVA beskriver just de tecknen. Agera direkt om du ser en sådan fågel eller hittar döda fåglar vid matplatsen.
- Avbryt matningen. Ta bort både mat och vattenkärl.
- Rör inte döda fåglar med bara händer. Använd handskar och tvätta händerna efteråt. Håll husdjur borta.
- Rapportera fyndet i SVA:s formulär för att rapportera vilt. SVA avgör om myndigheten vill ha fågeln för provtagning. Skicka inget utan instruktion.
- Rengör och plocka undan. Diska matare och fågelbad. Städa marken och ställ bort utrustningen.
- Vänta innan du börjar igen. SVA anger att matningen ska avbrytas helt i några veckor. RSPB anger fyra veckor. Börja om först när du inte längre ser sjuka fåglar.
Äldre nyheter om tillfälliga matningsstopp gäller den situation de skrevs i. Läs dem tillsammans med senare uppdateringar från SVA.
Hur slipper du råttor vid fågelmatningen?
Råttor och möss lockas av spill och av foder som förvaras öppet. SVA säger att fodret ska skyddas mot gnagare. Det enklaste är att aldrig låta maten ligga kvar på marken över natten.
- Använd en uppsamlingsbricka under automaten och sopa upp spill dagligen.
- Välj skalade solroskärnor. Utan skal blir det mindre skräp och mindre som lockar under mataren.
- Undvik fröblandningar med mycket havre och vete som fåglarna sprätter ut.
- Häng mataren fritt och en bit från husväggen, staket och förråd.
- Förvara fodret i plåtkärl eller tät plastlåda med lock.
Ser du råttor trots åtgärderna: pausa matningen i några veckor och flytta sedan mataren. Fler problem och lösningar finns i vår felsökning av fågelmatning.
Hur kommer du igång första vintern?
Köp en hängande fröautomat som går att ta isär, en talghållare av metall och en påse solrosfrön. Häng upp dem där du ser dem från köksfönstret. Lägg fram en egen borste och en hink redan från start.
Bestäm en tid på dagen när du tittar till maten. Skriv gärna upp vilka arter som kommer och hur snabbt fodret går åt. Efter två till tre veckor vet du om du ska lägga till jordnötter, frukt eller havre. I slutet av januari brukar du kunna delta i BirdLife Sveriges räkning Vinterfåglar inpå knuten, där du räknar fåglarna vid din matplats och rapporterar resultatet. Vill du rapportera ovanliga observationer finns vår guide om att rapportera fåglar i Artportalen.
Vanliga frågor om att mata fåglar på vintern
När ska man börja mata fåglar?
Börja när vintern kommer med kyla, frost och snö som gör naturlig föda svår att hitta. I södra och mellersta Sverige blir det oftast i november eller december. Det finns inget fast datum.
När ska man sluta mata fåglar på våren?
Trappa ner i mars eller april när snön försvinner. Vårvintern är den tid då salmonellos är vanligast vid fågelbord enligt SVA. Småskalig sommarmatning går bra om fåglarna är friska och hygienen är god. Det framgår av SVA:s förtydligande den 26 maj 2026.
Vad ska man mata fåglar med?
Solrosfrön är det bästa grundfodret. Komplettera med talg utan plastnät, osaltade jordnötter i nätmatare, hampfrö och lite äpple för trastar. Undvik billiga blandningar med mycket havre.
Kan man ge fåglar bröd?
Bröd ger för lite energi och ska bara ses som nödföda. Salt mat, choklad, avokado och söta bakverk ska du aldrig ge.
Varför ska man ta bort nätet från talgbollar?
Fåglar kan fastna i plastnätet. Lägg talgbollen i en hållare av metall som går att öppna och diska.
Hur ofta ska man rengöra fågelmataren?
Diska mataren en gång i veckan eller varannan vecka med diskborste och diskmedel. Desinficera gärna. Borsta bort skal och gamla rester varje gång du fyller på.
Hur undviker man råttor vid fågelmatningen?
Låt aldrig foder ligga på marken över natten. Använd uppsamlingsbricka och skalade frön. Förvara fodret i ett tätt kärl med lock och häng mataren en bit från huset. Kommer råttorna ändå: pausa i några veckor och flytta mataren.
Vad gör man om man hittar en död fågel vid fågelbordet?
Avbryt matningen och ta bort vattnet. Rör inte fågeln med bara händer och rapportera fyndet till SVA. Rengör utrustningen och vänta några veckor innan du börjar mata igen.
Läs vidare på UOF:
Källor
- SVA: Fågelmatning och fågelsjukdomar. Hygien, matare, sjukdomar och uppehåll vid utbrott.
- SVA: Faktablad om fågelbord och sjukdomar (PDF). Salmonellos, gulknopp, aspergillos, fågelkoppor och rengöring.
- SVA: Sluta mata småfåglar i tre veckor (17 april 2026). Matningsstopp vid blåmessjuka.
- SVA: Småskalig fågelmatning i sommar (26 maj 2026). Förtydligande om sommarmatning.
- SVA: Epidemiologisk lägesbild fågelinfluensa 20 augusti 2026 (PDF). Läget hos vilda fåglar och råd till allmänheten.
- SVA: Rapportera vilt. Formulär för sjuka och döda vilda fåglar.
- BirdLife Sverige: Sjukdomsutbrott bland blåmesar (16 april 2026). Blåmessjuka, drabbade arter och säsong.
- BirdLife Sverige: Material om vinterfåglar (PDF). Arter och matval vid fågelbordet.
- Göteborgs universitet: Julbuffé på fågelbordet lockar olika arter. Donald Blomqvist om foder och arter.
- TV4: Naturskyddsföreningens råd om vintermatning (december 2024). Foder, rengöring och vad du ska undvika.
- SVT: Så matar du bäst småfåglar. Naturskyddsföreningens råd om fröblandningar och placering.
- RSPB: Feeding birds near you. Fodermängd, rengöring och vatten (engelska, brittiska förhållanden).
- Conservation Evidence: Place feeders close to windows. Sammanfattning av Klem med flera 2004 om matare och fönsterkollisioner.
- Cornell Lab of Ornithology: Why birds hit windows. Råd om fönstermarkeringar.
- Rikare trädgård: Mata fåglar på rätt sätt. Matval, placering och talgbollar utan nät.
Källorna kontrollerades 13 oktober 2026.
Guiden beskriver grundläggande vinterskötsel och är inte en aktuell lägesrapport om fågelsjukdomar. Kontrollera SVA:s senaste information vid oro för smitta.