Rapportera fåglar i Artportalen steg för steg

Du rapporterar fåglar i Artportalen genom att logga in med ett konto hos SLU Artdatabanken och registrera art, antal, fyndplats med noggrannhet, datum och tid. Ett fynd i taget går snabbast i Enkel rapportering i mobilen. Hela utflykten passar bäst i Checklistan. Detaljerade fynd med häckningskriterier gör du lättast på Artportalen.se vid datorn.

Artportalen drivs av SLU Artdatabanken. Vi på UOF är en oberoende guide och har ingen koppling till Artportalen eller till BirdLife Uppland. UOF tar inte emot rapporter och granskar inga fynd åt någon förening. Guiden visar hur du gör själv och var du hittar SLU:s egen hjälp när något har ändrats.

Vad behöver du för att börja rapportera i Artportalen?

Du behöver ett konto. Kontot skapas via SLU:s kontosida och samma inloggning gäller för Artportalen.se, Checklistan, Enkel rapportering och SLU Artdatabankens övriga tjänster. Enligt SLU:s villkor för kontohavare ska du gå att identifiera, så konton under falskt namn är inte tillåtna. Ditt namn visas tillsammans med fynden när du rapporterar.

Anonym rapportering finns inte. Vill du inte synas kan en annan person rapportera fyndet åt dig och då står du som källa utan namn. Villkoren säger också att rapporterade fynd och personuppgifter inte tas bort i efterhand. Ändringar sparas i en historik som du inte kan radera. Läs därför igenom villkoren innan du skapar kontot.

Vilka rapporteringsvägar finns i Artportalen 2026?

SLU tog den 5 oktober 2026 ett steg mot Artportalen 3. Den tidigare mobilrapporteringen ersattes av verktyget Enkel rapportering. Det gamla Ströfynd blev ett eget verktyg som heter Rapportering. Checklistan finns kvar som separat tjänst. SLU beskriver de fyra ingångarna som komplement till varandra på sidan rapportera artobservationer, där varje väg har sin egen hjälp.

SLU:s hjälp listar ingen egen app att hämta i appbutiken. Enkel rapportering och Checklistan är webbtjänster som du öppnar i mobilens webbläsare. SLU nämner Seglaren som ett tredjepartsalternativ för Android, byggt av en privatperson på Artportalens gränssnitt. Seglaren är inte ett verktyg från SLU.

Artportalen.se har en Excelimport för den som har hundratals fynd från en inventering. Importen använder färdiga mallar och laddar in allt på en gång. För vanlig fågelskådning är Checklistan eller Rapportering enklare.

Checklista eller enstaka fynd?

Checklistan är byggd främst för fåglar och fungerar bäst för arter du kan bestämma i fält. Sedan december 2023 kan du starta en lista utan förvald artlista och lägga till arter efter hand. Du kan också markera listan som komplett. En komplett lista visar att du letade efter alla arter och att de som saknas inte sågs, vilket forskare kan använda för att tolka frånvaro.

Enstaka fynd passar när du råkar se en ovanlig fågel på väg till jobbet. Checklistan passar när du går en runda vid Hjälstaviken eller Övre Föret och vill få med allt du ser och hör.

Hur fyller du i ett fågelfynd steg för steg?

Fälten ser lite olika ut i de olika verktygen men grundinnehållet är detsamma. SLU:s kom igång-sida räknar upp art, datum och tid, plats med koordinater och noggrannhet samt foto som rekommenderat men inte obligatoriskt. Gå igenom fälten i den här ordningen.

1. Art

Skriv artnamnet och välj rätt förslag i listan. Kontrollera att du inte råkat välja en underart eller en närliggande art med liknande namn. Är du osäker kan du rapportera på högre nivå, till exempel släkte. Du kan också kryssa i Osäker artbestämning. Vår översikt över hur du känner igen fåglar hjälper dig att skilja säkra kännetecken från gissningar.

2. Antal

Ange det antal du räknade eller bedömde. Räkna inte samma flock två gånger när den lyfter och landar igen. Vid stora flockar är en ärlig uppskattning bättre än en exakt siffra du inte kan stå för. Använd kommentarsfältet för att skriva hur du räknade.

3. Fyndplats och noggrannhet

Fyndplatsen är den punkt där fågeln fanns. Den är inte nödvändigtvis platsen där du stod. SLU:s hjälp om fyndplatser säger att du ska ange så exakta koordinater som möjligt. Kan du inte det ska du göra en kvalificerad gissning och ange den minsta radie du är säker på att fyndet ligger inom.

Kraven sjunker ju rörligare arten är. En sträckande flock grågäss behöver inte samma precision som ett bo i en ihålig ek. Inventerar du ett område kan du lägga fyndplatsen i områdets mitt och sätta radien efter områdets storlek.

Allmänna fågellokaler är gemensamma platser som fågelorganisationerna förvaltar. På dem får du bara rapportera fåglar. Andra artgrupper och fåglar som behöver bättre precision rapporterar du på en egen fyndplats. Noggrannheten ska aldrig användas för att skydda ett känsligt fynd. Det gör du med skyddsfunktionerna som beskrivs längre ner.

4. Datum och tid

Ange när observationen gjordes och inte när du skriver rapporten. Fel datum gör ett annars bra fynd missvisande.

5. Aktivitet

Aktivitet beskriver vad fågeln gjorde. Här väljer du till exempel sträckande, rastande, födosökande eller ett häckningskriterium. Fältet styr också skyddet: SLU anger att skyddet för en art aktiveras när ett häckningskriterium anges i aktivitetsfältet.

6. Kön, ålder och dräkt

Fyll bara i det du såg. En hona med ungar, en ung kungsörn eller en hane i sångdräkt är värdefulla uppgifter. Lämna fältet tomt hellre än att gissa.

7. Kommentar, foto och ljud

Skriv kort vilka kännetecken du såg och hörde. Ladda upp egna bilder eller ljud när du har dem. Enligt villkoren ska media visa individen, platsen eller spår som bon och spillning. Bilder som tydligt identifierar andra människor får du inte ladda upp.

8. Granska och spara

Läs igenom art, datum, plats och antal en sista gång innan du publicerar. Fynd i Artportalen visas öppet direkt efter publicering, utom skyddsklassade uppgifter. Gå sedan till dina fynd och kontrollera att allt kom med.

Vilka häckningskriterier finns och vad betyder de?

Häckningskriterier visar hur säkert det är att fågeln häckar på platsen. Kriterierna kommer från den svenska fågelatlasmetodiken som BirdLife Sverige använder. I Artportalen väljer du dem i aktivitetsfältet. De 20 kriterierna delas in i tre nivåer: möjlig, trolig och säker häckning. I atlasrapporter kallas den högsta nivån ofta konstaterad häckning.

Numreringen av kriterierna skiljer sig mellan olika källor och versioner av listan. Välj därför kriterium efter namn och inte efter siffra. Ta alltid det högsta kriterium du kan belägga, inte det högsta du tror på.

Vanliga tolkningsfel

Ett vanligt fel är att sätta Spel/sång på en flyttfågel som sjunger under en rastdag i maj. Sång är ett möjlig-kriterium bara i lämplig miljö under häckningstid. Ett annat fel är att räkna en fågel som bär mat som säker häckning när den kan bära maten till sig själv eller till en partner. Kriteriet Föda åt ungar förutsätter att du ser att maten går till ungar.

Nyligen flygga ungar kräver att ungarna inte kan ha flugit långt. Ungar av måsfåglar och vadare som redan rör sig fritt kan komma från en annan plats. Skriv i kommentaren vad du såg, så kan granskarna bedöma kriteriet.

Hur hanteras skyddsklassade arter?

SLU Artdatabanken har en lista över nationellt skyddsklassade arter. Efter revisionen 2023 omfattar listan 111 arter. Av dem har 35 ett skydd som gäller vissa områden eller tider, främst fåglar. Uppgifterna i skyddsklasserna 3-5 visas inte öppet utan diffuseras eller döljs. Klass 2 togs bort 2018 och klass 1 visas öppet.

För fåglar gäller skyddet oftast bara uppgifter som tyder på häckning. Tillfälliga individer, som en havsörn på sträck, visas i regel öppet. Skyddet slås på när du anger ett häckningskriterium. Ett fynd av en skyddsklassad häckfågel utan häckningskriterium kan därför synas öppet. För ett urval arter, bland dem mellanspett, bivråk, lärkfalk och jorduggla, gäller skyddet i fem år och sedan visas fyndet öppet.

Uppland har egna regler för flera arter. SLU:s sida om utökat skydd och undantag anger att vitryggig hackspett skyddas året runt i utpekade kommuner och socknar i bland annat Uppland. Lappuggla skyddas i delar av Uppland 15 februari-15 augusti. Spel och sång av slaguggla i Uppland skyddas inte.

Dölja eller diffusera ett eget fynd

Du kan själv dölja ett fynd av en art som inte är skyddsklassad. Villkoren nämner pågående forskning, störningskänsliga lokaler, regionalt störningskänsliga arter och arter som föreslagits för skydd som skäl. Ett eget dolt fynd behandlas som klass 3. Du kan också diffusera fyndet till en ruta på 100 m, 500 m eller 1 km.

SLU:s hjälp anger att du kan dölja fynd på Artportalen.se och i Checklistan, där fyndet döljs i 18 månader. I den enkla mobilrapporteringen fanns ingen sådan funktion. Rapportera därför känsliga fynd vid datorn eller i Checklistan.

BirdLife Sverige skrev 2018 att det är bättre att rapportera ett örnbo eller en tjäderspelplats och dölja fyndet än att låta bli. Skogsstyrelsen och länsstyrelserna kan bara ta hänsyn till platser de känner till. Skriv aldrig ut exakta lägen för bon eller spelplatser i öppna kommentarer, sociala medier eller fågelforum.

Hur granskas fynden i Artportalen?

Artportalens fynd granskas på tre nivåer: när du rapporterar, när andra användare ser fyndet och när utsedda experter verifierar det i efterhand. För fåglar sköter SOF BirdLife expertgranskningen. Enligt SLU:s grundprinciper för verifiering finns 29 regionala rapportkommittéer med drygt 200 ledamöter. Raritetskommittén granskar de nationellt sällsynta arterna.

Långt ifrån alla fynd granskas. Granskarna prioriterar rödlistade arter, skyddade arter, arter med åtgärdsprogram, nya arter för ett landskap och sådant som är sällsynt i regionen. Sedan 2022 granskas både artbestämningen och fyndplatsen var för sig.

Du har redigeringsrätt tills fyndet är godkänt eller underkänt. Vill du ändra ett låst fynd kontaktar du granskaren, som kan låsa upp det. Ett ovanligt fynd utan beskrivning får ofta frågor. Skriv därför kännetecknen direkt när du rapporterar.

Hur rapporterar du en osäker observation?

SLU:s grundråd är att bara rapportera fynd du är säker på. Du kan ändå rapportera en osäker observation genom att kryssa i Osäker artbestämning vid artnamnet och skriva en kommentar som ber om hjälp. Fyndet visas då med ett frågetecken efter artnamnet och räknas inte med i artlistorna.

Ett alternativ är att rapportera på högre taxonomisk nivå, till exempel släkte, när du vet gruppen men inte arten. Ett ljudförslag från en app är ingen bekräftelse i sig. Spara originalinspelningen och ange att bestämningen bygger på den. Den som har redigeringsansvaret kan sedan rätta fyndet när någon har hjälpt till med bestämningen.

Döda fåglar, bon och spår

Fynd av döda fåglar, bon, spår och spillning kan rapporteras med rätt aktivitet, till exempel funnen död eller trafikdödad. SLU skriver att sådana fynd inte syns i listorna eftersom de inte är observationer av levande individer. Fyndet finns ändå kvar i databasen och kan användas av forskare och myndigheter.

Vilka misstag är vanligast när man rapporterar fåglar?

Kontrollera listan innan du publicerar. Varje punkt nedan går att undvika med en minut extra vid datorn.

• Fel position: Mobilens GPS pekar på dig och inte på ejdrarna ute vid skäret.
• För fin noggrannhet: En radie på 10 m för en fågel du såg på 500 m avstånd.
• Fel datum: Rapporten får dagens datum i stället för observationsdagen.
• Dubbelrapportering: Samma fynd läggs in både från Checklistan och från datorn.
• Häckningskriterium utan grund: Spel/sång på en rastande flyttfågel.
• Övrigt på fågellokal: Fjärilar och växter rapporterade på en allmän fågellokal.
• Tom kommentar: En sällsynt art utan beskrivning av kännetecken.
• Gissat antal: Flocken räknas om varje gång den flyttar sig.

Har du rapporterat fel rättar du det befintliga fyndet i stället för att skapa ett nytt. Rapportering har sedan oktober 2026 en funktion för att byta art utan att skapa ett nytt fynd. Tveka inte att kontakta Artportalens support om du kör fast.

Varför är det värt att rapportera vanliga fåglar?

Fynden i Artportalen används av länsstyrelser, kommuner, Skogsstyrelsen och forskare. BirdLife Sverige pekar på att rapporter påverkar vindkraftsprojekt, detaljplaner, vägbyggen och avverkningsanmälningar. Vanliga arter blir värdefulla när många rapporterar under lång tid, eftersom trender först syns i stora material. En komplett checklista från en morgon vid en sjö i Uppland säger mer än ett enstaka kryss för en sällsynt art.

Vanliga frågor om att rapportera i Artportalen

Måste jag ha konto för att rapportera fåglar?

Ja. Fågelfynd rapporterar du inloggad med ett konto hos SLU Artdatabanken. Kontot ska vara i ditt riktiga namn eftersom anonym rapportering inte är tillåten.

Finns det en Artportalen-app?

SLU:s hjälp listar ingen egen app i appbutikerna. Enkel rapportering och Checklistan körs i mobilens webbläsare. Seglaren är en Android-app för fåglar som en privatperson har byggt på Artportalens gränssnitt.

Kan jag rapportera utan uppkoppling?

Checklistan fungerar delvis utan nät. Du behöver uppkoppling när du skapar listan och när du skickar in den. Behåll egna anteckningar tills du sett att fynden kommit in.

Vad är skillnaden mellan möjlig, trolig och säker häckning?

Möjlig häckning betyder att fågeln finns i lämplig miljö under häckningstid. Trolig häckning bygger på beteenden som revir, parning eller varningsläten. Säker häckning kräver bo, ägg, ungar eller beteenden som bara förekommer vid häckning.

Syns mina fynd för alla?

Ja, de flesta fynd visas öppet direkt efter publicering tillsammans med ditt namn. Häckningsuppgifter för skyddsklassade arter diffuseras eller döljs. Du kan själv dölja fynd av känsliga arter på Artportalen.se eller i Checklistan.

Kan jag ta bort ett fynd jag har rapporterat?

Du kan redigera fyndet tills det har granskats och låsts. Enligt SLU:s villkor tas rapporterade fynd och personuppgifter inte bort ur systemet. Ändringar sparas i en historik.

Vem granskar fågelfynden?

SOF BirdLife sköter granskningen av fåglar genom 29 regionala rapportkommittéer och Raritetskommittén. Bara ett urval av fynden granskas, främst sällsynta och skyddsvärda arter.

Tar UOF emot fågelrapporter?

Nej. UOF är en oberoende guide och tar inte emot eller granskar några rapporter. Alla fynd rapporterar du själv direkt i Artportalen.

Källor

• SLU Artdatabanken: Kom igång med att rapportera, konto, uppgifter som behövs och rapporteringsvägar.
• SLU: Stort steg mot Artportalen 3, nyheten om Enkel rapportering och Rapportering från 5 oktober 2026.
• SLU: Rapportera artobservationer, verktyg, Checklistan och osäker artbestämning.
• SLU: Fyndplatser, allmänna fågellokaler och shapefiler, noggrannhet och fyndplatser.
• SLU: Känsliga arter och skyddsklassning, diffusering och vem som ser dolda fynd.
• SLU: Skyddsklassade arter, skyddsklasser och egna dolda fynd.
• SLU: Utökat skydd och undantag från skyddsregler, regionala regler för fåglar.
• SLU: Grundprinciper för verifiering i Artportalen, rapportkommittéer och statusar.
• SLU: Artportalens grundprinciper, öppna fynd och rapportörens ansvar.
• SLU: Villkor för kontohavare, identitet, dolda fynd och borttagning.
• BirdLife Sverige: Om att rapportera artfynd eller inte på Artportalen, varför känsliga fynd bör rapporteras.
• Uppsala kommun: Fågelinventering 2023, förteckning över de 20 häckningskriterierna enligt BirdLife.

Källorna kontrollerades 13 oktober 2026.

UOF är en oberoende guide utan koppling till SLU Artdatabanken eller BirdLife Uppland. Vi tar inte emot rapporter och granskar inga fynd.