Domherre: kännetecken, läte och observation

Domherren, Pyrrhula pyrrhula, är en kraftig fink med kort tjock näbb, svart hätta och vit övergump. Hanen har rosaröd undersida medan honan är gråbrun undertill. Båda lockar med en mjuk, sorgsen vissling. Domherren finns i Sverige året runt men syns mest på vintern när den söker sig till bebyggelse och fågelbord. Enligt SLU Artdatabanken är arten livskraftig (LC) i Rödlista 2025 och det svenska beståndet ökar.

Hur känner man igen en domherre?

Börja med formen. Domherren är en stor och kompakt fink med kort, tjock och kraftigt välvd näbb. Enligt RSPB är den 14,5-16,5 cm lång och väger 21-27 gram, medan svenska källor anger 15-17 cm. Huvudets översida, vingarna och stjärten är svarta med blåaktig glans. Över vingen löper ett brett vitt eller ljusgrått band.

Det säkraste kännetecknet syns när fågeln flyger iväg. Den vita övergumpen lyser mellan den grå ryggen och den svarta stjärten. RSPB skriver att den vita övergumpen i flykten och den visslande lockningen oftast är de första tecknen på att domherrar finns i närheten.

Domherre hane

Den vuxna hanen har rosaröda kinder, bröst och buk, grå rygg och kolsvart hätta som når ned runt näbben. Färgen kan se nästan tegelröd ut i lågt vintersolsken och mer rosa i gråväder. Undergumpen är vit.

Domherre hona

Honan har samma svarta hätta, svarta stjärt och vita övergump som hanen. Bröst och buk är gråbruna med en dragning åt lila eller beige. Ryggen är brungrå i stället för ren grå. Har du en gråbrun fink med svart hätta och vit övergump vid fågelbordet är det nästan alltid en domherrehona. Hon ses ofta tillsammans med en hane, eftersom domherrar under stora delar av året rör sig i par.

Ungfågel

Ungfåglarna på sommaren och tidig höst saknar den svarta hättan. Huvudet är brunaktigt och kroppen enfärgat gråbrun, men den vita övergumpen och det ljusa vingbandet finns redan. Ungfåglarna ruggar under hösten, så vid fågelborden mitt i vintern ser du i regel hanar och honor med svart hätta.

Jämför med fotografier och referensläten

Se fotografier av domherre hos RSPB och lyssna hos BTO under ”Songs and Calls”. BTO har separata inspelningar för sång, lockläte, varningsläte, flyktläte och tiggläte. Lyssna hemma eller i hörlurar och spela inte upp ljud för fåglarna ute.

Hur låter en domherre?

Domherrens lockläte är en mjuk, låg och fallande vissling som brukar skrivas pjuh eller pju. BTO beskriver den som en mjuk enkel vissling och RSPB kallar den sorgsen. Lätet hörs ofta innan du ser fåglarna, eftersom de gärna sitter dolda inne i en gran eller i en buske. Paret håller kontakten med samma vissling när de födosöker.

Sången hörs sällan. Den är svag, knirkande och uppblandad med visslande toner. Både hanen och honan sjunger. Sången riktas till partnern snarare än till grannar eftersom domherren inte försvarar revir på samma sätt som många andra småfåglar. Bäst chans att höra den har du under vårvinterns stilla dagar.

På SLU Artdatabankens artsida för domherre finns svenska inspelningar av flera lockläten, sång och ungarnas tiggläte. Jämför gärna dem med BTO:s inspelningar.

Trumpetande nordliga domherrar

Vintern 2004/2005 kom en stor invasion av domherrar med ett helt annat lockläte. I stället för den mjuka visslingen lät de som en liten plasttrumpet. Den svenske ornitologen bakom webbplatsen conec.se dokumenterade dem från oktober 2004 till början av april 2005, bland annat i Vallentunatrakten. Rapporter kom också från Landsort och Svenska Högarna.

Inspelningar från republiken Komi i nordöstra europeiska Ryssland låter likadant. Fåglarna kommer troligen från det ryska barrskogsbältet. Invasionen nådde ända till Brittiska öarna och Irland, där fåglarna fick namnet trumpeter bullfinch. Mätningar har visat att de trumpetande fåglarna har längre vingar än de vanliga, men källorna är oeniga om de går att skilja på dräkten.

Trumpetande domherrar har återkommit i mindre antal flera vintrar efter 2004. Mönstret enligt samma källa är fåglar under hösten och förvintern, få under den kallaste perioden och nya fåglar på återflytt i mars och april. Hör du en domherre som trumpetar i stället för att vissla i Uppland är det värt en anteckning i Artportalen.

Vad äter domherren?

Domherren lever främst av frön, knoppar och bär. SLU Artdatabanken listar frö, knoppar, frukt, andra gröna växtdelar och insekter som föda. Ungarna matas med insekter i början, enligt både Sveriges Radio och RSPB.

På vintern plockar domherren frön och bär, bland annat rönnbär. Under senvinter och vår äter den knoppar på träd och buskar. Gamla svenska källor klagade på att domherrar knipsade knoppar på päron, plommon och körsbär, men redan 1953 skrev Rosenberg att skadan sällan har någon verklig betydelse. Den korta, breda näbben är byggd för att skala frön och klippa knoppar.

Rönnbär och fruktträd

Domherren är i grunden en fröätare och rönnbär ingår i vinterkosten enligt svenska källor. Titta på vad fåglarna gör i trädet och vad som hamnar på marken under det. Läs mer om vilka arter som tar vilka bär i vår guide Fåglar och bär.

Domherre vid fågelbordet

Vid fågelborden är domherren en av de vanligaste vintergästerna. I BirdLife Sveriges räkning Vinterfåglar inpå knuten 2026 hamnade domherren på femte plats i landet med 72 398 rapporterade individer. Året innan låg den på fjärde plats med 62 654 individer. Siffrorna visar vad folk ser vid sina matningar, inte hur stort beståndet är.

Solroskärnor är ett foder som domherren snabbt lär sig att hitta. Den äter gärna från ett bord eller en bred hylla där den kan sitta stadigt. Spill på marken under automater plockar den också. Domherrar uppträder ofta i par eller små grupper och kan vara ganska oskygga när de väl hittat en matning.

Skötsel och hygien vid matningen beskriver vi i guiden till vintermatning. Vill du jämföra fler besökare finns översikten över vanliga fåglar vid fågelbordet.

Var och hur häckar domherren?

Domherren häckar i barr- och blandskog med inslag av gran, gärna på fuktig mark med tät undervegetation. Enligt SLU Artdatabanken är grandominerad skog den viktigaste häckmiljön. Arten häckar också i större parker och trädgårdar med tät vegetation. Under häckningstiden är domherren tystlåten och svår att få syn på.

Honan bygger boet av tunna kvistar, rottrådar och mossa, oftast i en ung gran eller en enbuske på någon meters höjd. Kullen består av 4-6 ljusblå ägg med mörka fläckar. Honan ruvar ensam och båda föräldrarna matar ungarna. Två kullar per säsong är vanligt.

Uppgifterna om ruvning och boperiod spretar något mellan källorna. Svenska källor anger cirka 13 dagars ruvning och 16-17 dagar i boet. BTO:s brittiska boundersökningar anger typiskt 14-16 dagars ruvning och 15-16,5 dagar i boet. Den äldsta ringmärkta svenska domherren blev 12 år och 6 månader enligt Naturhistoriska riksmuseets åldersrekord.

När ser man domherre i Sverige och Uppland?

Domherren förekommer i hela Sverige utom på högfjället. Enligt SLU Artdatabanken finns de högsta tätheterna i skogslandet i norra Sverige. I Uppland finns domherren i landskapets granskogar och den är en välkänd vintergäst i trädgårdar. Uppsala kommun toppade landets kommunlista i Vinterfåglar inpå knuten 2026 med flest rapporterade fåglar totalt.

Många tror att domherren är en vintergäst norrifrån, men Sveriges Radios artpresentation beskriver hur den finns i landet året om och bara håller sig dold under vår och sommar. Vissa år flyttar en del svenska domherrar i oktober till Danmark och Mellaneuropa och återvänder i mars. Höstar med dålig fröskörd i norr kan också ge fler domherrar söderut.

Var du ska leta

RSPB pekar ut skogsbryn som den bästa platsen att leta. Lockvisslingen är ofta det som avslöjar fåglarna. Gå längs kanten mellan granskog och öppen mark eller en gles björkdunge. Stanna där du har fri sikt och lyssna efter den låga visslingen. Träd och buskar med kvarsittande frön och bär är också värda att kontrollera på vintern.

Lokaler med blandad skog och öppna partier ger chans till domherre i hela Uppland. Inspiration hittar du i vår översikt över fågellokaler i Uppland. Ett vanligt promenadstråk nära hemmet fungerar ofta lika bra.

Vilka fåglar kan förväxlas med domherre?

En vuxen hane i bra ljus är svår att ta miste på. Förväxlingar uppstår oftast med honor, ungfåglar och fåglar i motljus.

• Bofinkhane: har rosabrunt bröst men blågrå hjässa och två tydliga vita fält på vingen. Bofinken saknar svart hätta och vit övergump.
• Tallbit: är klart större med lång stjärt. Hanen är rosenröd över hela huvudet och ryggen. Arten kommer söderut bara vissa vintrar.
• Rosenfink: hanen är röd på huvud och bröst men saknar svart hätta. Den är en sommarfågel och syns inte vid fågelbord på vintern.
• Domherre ungfågel: brun utan hätta. Leta efter den vita övergumpen och den tjocka näbben.

Kombinera alltid flera kännetecken. Svart hätta, kort tjock näbb och vit övergump tillsammans pekar säkert på domherre. Vår grundguide till artbestämning visar hur du väger samman form, teckning och beteende.

Ökar eller minskar domherren i Sverige?

Domherren ökar i Sverige. I SLU Artdatabankens rödlistebedömning av domherre från 2025 klassas arten som livskraftig (LC) och populationen beskrivs som ökande. Arten har bedömts som livskraftig i varje svensk rödlista sedan 2000.

Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet räknar domherren till de tio arter som ökat mest på standardrutterna under de senaste tio åren. Se Svensk fågeltaxerings populationstrender för diagrammen. Skånes ornitologiska förening redovisar att beståndet skattades till 380 000 par 2008 och till 582 000 par 2018. Skillnaden beror delvis på nya beräkningsmetoder, så siffrorna ska läsas som storleksordning.

Utvecklingen skiljer sig från Storbritannien. Där har domherren enligt BTO minskat med 55 procent mellan 1967 och 2024. Brittiska siffror säger ingenting om det svenska beståndet.

Vanliga frågor om domherre

Hur skiljer man domherre hona från hane?

Hanen har rosaröd undersida och grå rygg. Honan är gråbrun undertill och brungrå på ryggen. Båda har svart hätta, svart stjärt och vit övergump.

Hur låter en domherre?

Locklätet är en mjuk, låg och fallande vissling som brukar skrivas pjuh. Sången är svag och knirkande och hörs sällan.

Vad är en trumpetande domherre?

Det är domherrar från ryska barrskogar med ett lockläte som låter som en liten plasttrumpet. De kom i stort antal vintern 2004/2005 och har återkommit i mindre antal senare vintrar.

Är domherren en flyttfågel?

Domherren är i huvudsak stannfågel i Sverige. Vissa år flyttar en del fåglar i oktober till Danmark och Mellaneuropa och kommer tillbaka i mars.

Vad äter domherren vid fågelbordet?

Solroskärnor fungerar bra. Domherren äter helst från ett bord eller en hylla och plockar också spill från marken.

Varför ser man bara domherre på vintern?

Domherren håller sig dold och tyst i tät granskog under häckningen. På vintern söker den sig till bebyggelse och fågelbord och blir lätt att upptäcka.

Är domherren hotad i Sverige?

Nej. Domherren är klassad som livskraftig i Rödlista 2025 och beståndet ökar enligt SLU Artdatabanken och Svensk fågeltaxering.

Hur gammal kan en domherre bli?

Den äldsta ringmärkta domherren i Sverige blev 12 år och 6 månader. De flesta lever bara några få år.

Källor

• SLU Artdatabanken, Artfakta: domherre, Rödlista 2025, livsmiljö, föda och inspelade läten.
• Svensk fågeltaxering, Lunds universitet: populationstrender, domherren bland de mest ökande arterna.
• Skånes ornitologiska förening: domherre, beståndsskattningar, historik och åldersrekord.
• Conec.se: Trumpetande domherrar, observationer av invasionen 2004/2005 och senare vintrar.
• BirdLife Sverige: Vinterfåglar inpå knuten, statistik, topplistor 2025 och 2026.
• BTO BirdFacts: Bullfinch, inspelningar, häckningsdata och brittisk trend.
• RSPB: Bullfinch, kännetecken, mått och miljöer.
• Sveriges Radio: Domherre, förekomst året runt, bo och föda.

Källorna kontrollerades 13 oktober 2026.