Rrk Uppland

Upplands regionala rapportkommitté (Rrk Uppland) har som viktigaste uppgift att fortlöpande följa upp och dokumentera vad som händer med rapportområdets fågelfauna samt, vid behov, offentliggöra fakta som bör komma till myndigheters och allmänhetens kännedom. Detta gör vi genom att bland annat:

  • samla in, registrera och bedöma fågelobservationer från rapportområdet
  • årligen sammanställa en fågelrapport över det gångna året för publicering i FiU
  • årligen sammanställa och rapportera fynd av utvalda arter till den nationella rapportkommittén (Nrk) för en rikstäckande årsrapport
  • ta initiativ till inventeringar och andra undersökningar om fåglarna i Uppland

Vår målsättning är att dokumentationen skall vara så utförlig som möjligt. Av helt avgörande betydelse för slutresultatet, däribland årsrapporten i FiU, är att så många som möjligt rapporterar sina observationer i Artportalen. Titta på snabbguiden för att fort komma igång eller ladda ner en utförlig användarguide för hur man bl.a. rapporterar och söker fram fynd.

Kontaktperson:
Petter Haldén
E-post: petter.halden@gmail.com

Snösiska Acanthis flammea hornemanni. Foto: Petter Haldén


Mötesprotokoll

Rrk Upplands höstmöte 171124
Rrk Upplands vårmöte 170122
Rrk Upplands höstmöte 161210


Rrk Uppland består för närvarande av:

Ledamot Artansvar Andra ansvarsområden
Petter Haldén Sångare–törnskator Ordförande, kontaktperson, blankettgranskning
Magnus Liljefors Lärkor–trastar Sekreterare, blankettgranskning
Lars Bern Gäss
Bill Douhan Sammanfogning och slutredigering av fågelrapporten
Fredrik Friberg Dykänder, rördrom, labbar–alkor Blankettgranskning
Ragnar Hall Blankettgranskning
Yngve Hareland Skarvar–storkar
Nina Janelm Lommar–doppingar
Anders Jansson Duvor–hackspettar
Peter Schmidt Strandskata–Calidris-vadare, Tringa-vadare–simsnäppor
Johan Södercrantz Blankettgranskning
Martin Tjernberg Hönsfåglar, rovfåglar, beckasiner–spovar  Blankettgranskning
Pekka Westin Kråkfåglar–fältsparvar

I den årsrapport som publiceras i FiU ingår en sammanfattning av årets väder skriven av Mats Edholm.

Ledamöterna i Rrk Uppland tillsätts med mandatperioder om två år. Rrk nominerar ledamöter till UOF:s styrelse som sedan har att ta beslut i frågan på ett ordinarie styrelsemöte.

Rrk Uppland använder Artportalen!

På samma sätt som raritetskommittén (Rk) och andra rapportkommittéer i landet använder sig Rrk Uppland av Artportalen för allt som har med fågelrapportering och årliga sammanställningar att göra. Det är därför helt avgörande att så många som möjligt av Sveriges fågelintresserade rapporterar sina iakttagelser i Artportalen.

Arbetet i Rrk pågår fortlöpande under året på så sätt att enskilda inkomna rapporter kopplas ihop till så kallade fynd i Artportalen (ett fynd kan således ha flera personers rapporter som grund). Fynden används sedan för antalsberäkningar samt för att dra slutsatser om olika arters uppträdande i rapportområdet. Allt arbete kan göras direkt i systemet.

VAD skall jag rapportera?

Det finns inga som helst begränsningar i vad du kan rapportera i Artportalen. Du kan rapportera såväl de allra vanligaste arterna som de mest sällsynta. Men tänk dig för, kontrollera gärna med litteraturen eller någon fågelintresserad vän, innan du rapporterar sådant som förefaller osannolikt. Om du känner minsta osäkerhet är det lämpligt att bocka för kryssrutan ”osäker artbestämning”. Observationen kommer då normalt sett inte att publiceras men kan ändå vara nog så intressant. En av Rrk:s mer betungande arbetsuppgifter är att försöka klarlägga om rapporterade iakttagelser är riktiga eller inte. Vi är ofta tvungna att kontakta rapportörer för att få kompletterande information. Använd kommentarsfältet (”Publik kommentar”) så mycket som möjligt om du inser att det du rapporterar är något utöver det vanliga! Detta för att vi skall slippa lägga ned möda på att kontakta dig. Vi har fullt upp att göra ändå!

Även om du kan rapportera hur mycket du vill, är det bara ett urval av arter och iakttagelser som vi i Rrk använder oss av för våra sammanställningar. Vilka är då dessa arter och de kriterier som krävs för att Rrk eventuellt skall publicera ditt fynd i vår årsrapport? Dessa finns angivna i något som kallas för rapportmallen. Det finns i dagsläget inget enkelt sätt för dig som rapportör att få en överblick av vad som finns i denna mall (inte för oss heller för den delen). I samband med pågående rapportering i Artportalen kommer du dock i det så kallade ”granskningsläget” (när du sparat ditt fynd) ibland att upptäcka att det tänds antingen en ljusblå cirkel eller en gul triangel med ett utropstecken i, vilket betyder att arten finns med i rapportmallen. Den ljusblå cirkeln innebär intressant observation och betyder att ditt fynd är fenologiskt intressant eller att arten är måttligt ovanlig. Det kan röra sig om till exempel lövsångare i oktober, vilket är sent på säsongen för denna art, eller en observation av mindre sångsvan (måttligt ovanlig). En gul triangel intill ditt fynd innebär att det är en mycket intressant observation och gäller allt från ovanliga arter till veritabla rariteter (tänk stäpphök till stäppsångare). I granskningsläget har du även möjlighet att markera (en särskild kryssningsruta i rapporteringsformuläret) om du vill att en observation som inte täcks av rapporteringsmallen skall uppmärksammas av Rrk.

Avslutningsvis: Rapportera hellre för mycket än för lite och räkna aldrig med att någon annan rapporterar det du har sett!

Sekretess råder för vissa arter. Det innebär att fynd av sådana automatiskt blir dolda för alla utom dig själv och personer med särskild behörighet att hantera skyddsklassade arter (t.ex. Rrk-ledamöter och tjänstemän på myndigheter som arbetar med områdesskydd). Du kan även själv dölja fynd som du av olika orsaker anser kräva sekretess. Tänk dock på att det krävs att du anger ett häckningskriterium i rapporten för att exempelvis boplatser eller revir skall döljas!

HUR skall jag rapportera?

Listor i all ära, men för att få användbara data i Artportalen är det mycket viktigt att ange en så noggrann lokalangivelse som möjligt för den plats där fågeln/fåglarna befann sig. Allt för ofta förefaller det som att fynd rapporteras från den plats där observatören råkade stå, vilket inte sällan kan vara ganska långt ifrån fågeln.  Finns det redan en lokal i Artportalen som ligger nära denna plats, välj den. Om det inte finns någon lokal som ligger tillräckligt nära bör du skapa en ny lokal. Använd namn som finns på topografiska kartan. Komplettera i fältet ”publik kommentar” med till exempel avstånd och väderstreck i förhållande till angiven lokal. Tänk på att en rapport om tre ropande slagugglor i Östervåla socken ett visst datum är tämligen värdelös – Rrk har ingen möjlighet att avgöra vilka individer som avses då det kan finnas andra rapporter från kommunen som är mer exakta!

  • Det är bra om du inte bara rapporterar antal individer utan också lämnar annan viktig information om t.ex. ålder, kön, aktivitet och klockslag. Glöm inte eventuellt häckningskriterium! Såg du en rastande flock eller var den på sträck? I det senare fallet, i vilken riktning (till exempel Sträckande N)? När du rapporterar stora antal, redovisa då hur du kommit fram till angivna summor. Rör det sig om exakt räkning, en god skattning eller endast en grov sådan? Det är av stor vikt att denna information finns med i rapporten. Den möjliggör effektiva sökningar i efterhand som avsevärt underlättar analyser av fågelfaunan och höjer därmed även Artportalens värde.
  • Använd fältet ”publik kommentar” för all kompletterande information som inte täcks av standardfälten i rapporteringsformuläret. Tänk på att din rapport skall kunna förstås av en person som inte har sett det du har sett men som vill använda dina data för att göra analyser av fågelfaunan.
  • Det förekommer att samma individ förflyttar sig mellan olika lokaler. Ibland kan man med stor sannolikhet avgöra att det förhåller sig så (t.ex. vid avvikande sång eller utseende), medan man i andra fall endast misstänker att det kan vara så (försvinner från en lokal för att strax därpå hittas på en annan). Misstänker du samma individ, bör det framgå av den publika kommentaren.
  • Ange gärna medobservatörer, likaså vem som upptäckte fågeln om det gäller en ovanlig art.
  • Tänk på att fynd som larmas via Club300:s mobiltelefonbaserade system BirdAlarm inte registreras i Artportalen.

”Raritetsblankett”

  • Stora förändringar är på gång! Vi kommer att ta bort det blankettkrav som automatiskt genereras när en raritet rapporteras till Artportalen. I det nuvarande systemet får alla som rapporterat en långstannande raritet krav på att fylla i en raritetsblankett. Detta är en onödig belastning som vi vill slippa, dels för er rapportörer, vars tålamod prövas av en lång skuldlista, dels för oss som kan få bedöma tiotals blanketter som rör samma individ. Vi kommer istället att välja ut en observatör som får skriva en rapport vilket i de allra flesta fall kommer att bli upptäckaren. Vidare, om bra foton som stärker fyndets arttillhörighet finns i Artportalen kommer vi framöver att godkänna direkt utan att begära in raritetsblankett.
  • Notera att borttagandet av automatgenererade raritetsblanketter inte gäller för arter som skall granskas av Rk, den instans som skall granska riktigt ovanliga arter (vanligtvis arter som det gjorts färre än 20 fynd av i landet). Observera att fynd av arter som skall granskas av Rk först skall passera Rrk för utlåtande om hur vi ställer oss till rapporten innan de går vidare.
  • Artportalen har för vana att kontrollera din ”skuldlista” när du loggar in i systemet. Den redovisar vilka av dina fynd som Rk/Rrk önskar att du fyller i en raritetsrapport för (annars blir fyndet automatiskt underkänt). Genom att klicka på ett fynd i din skuldlista kommer du till en raritetsrapportblankett med förtryckta uppgifter om art, datum, fyndplats, observatör etc. (tagna från fyndet i Artportalen). Du måste sedan i möjligaste mån fylla i med egna uppgifter under rubrikerna: Väder, Sikt, Optik, Avstånd (min-max), Händelseförlopp, Eventuell storleksjämförelse, Detaljerad beskrivning av fågeln, Eventuella läten, Förväxlingsrisker med andra arter och varför dessa kunde uteslutas, Tidigare erfarenheter av arten/liknande arter, Upptäckare (om annan än du själv), Medobservatörer och om dessa instämmer i artbestämningen. Finns foto, video- och/eller ljudinspelning skall den/dessa bifogas. Tänk på att eventuella fotografier eller annan dokumentation måste laddas upp som bilaga till rapporten, de bifogas inte automatiskt även om de sedan tidigare är kopplade till fyndet!

Om du av någon anledning inte har möjlighet att fylla i en raritetsrapport i Artportalen är du välkommen att ta kontakt med någon ledamot i Rrk så hjälper vi dig.

Ju snabbare du fyller i raritetsblanketten desto bättre (minne är en färskvara!). Tänk dock på att blanketten måste skickas in senast 31 januari året efter observationen för att med säkerhet komma med i rätt årsrapport.

NÄR skall jag rapportera?

Den årliga sammanställningen i FiU publiceras normalt redan i den efterföljande årgångens andra nummer. För att Rrk skall klara detta måste följande förutsättningar uppfyllas:

  • Du rapporterar med fördel dina observationer till Artportalen fortlöpande under året, men de sista iakttagelserna får inte komma in senare än 31 januari året efter att observationen är gjord. Rapporter som inkommer senare kommer normalt inte med i den tryckta årsrapporten utan syns endast i Artportalen. Hjälp oss att undvika detta genom att rapportera i tid!

Användbara länkar

Kom igång med Artportalen
Raritetskommitténs hemsida

Äldre fynddata för sällsynta fåglar i Uppland
(t.o.m. 2004)