I den disiga morgonen anslöt tio personer till exkursionsledaren och tillsammans cyklade vi ut genom Fyrislund. Det flög lite droppar i luften men luften var stilla och behagligt varm. Ett första snabbstopp ute vid Bärby bjöd på förbiflygande steglitser och en flock med hämplingar lyfte ur diket intill oss. Längs vägen ner mot djurstallarna vid Lövsta sågs och hördes några sädesärlor och ängspiplärkor men det första intrycket var att det var ovanligt fågeltomt på fälten. I lövverket vid Lövsta herrgård var det dock fullt liv med talgoxar, nötväckor, grönfinkar, trastar och starar. En ormvråk hördes ropa, och när vi svängde in mot Lilla bron fick vi se den lyfta från sin nattkvist. Längre fram lyfte en annan rovfågel från fältet – blå kärrhök, en vackert blågrå hane som bjöd på flyguppvisning. Den skrämde även upp en tredje, betydligt mindre rovfågel, någon sorts falk, men den försvann på tok för snabbt upp i de lågt hängande molnen och snart följde kärrhöken efter.
Efter fikapaus gick vi ut en bit längs diket för att se om det inte rastade lite småfågel ändå. Förutom en stenskvätta och en sånglärka var det dock tomt, så vi hoppade raskt upp på cyklarna igen och trampade upp mot Tjocksta. Vi hann inte långt innan en liten grupp vadare som kom emot oss. Fem ljungpipare drog förbi på nära håll, flög fram och tillbaka några gånger, tveksamma till om de skulle våga landa vilket de till slut ändå gjorde. Längs vägen mellan Tjocksta och Danmark fanns det desto fler fåglar, inte minst vid Prästgården. Stora flockar med bo- och bergfinkar födosökte i trädtopparna tillsammans med gulsparvar. Större hackspettar och mesar drog också runt, några såg en domherre, och emellanåt hördes dubbeltrastens typiskt knattrande läte.
Vi avrundade exkursionen vid Kungsängens dagvattendammar. Här matar smådoppingen sina tre ungar sedan några veckor tillbaka, och de visade upp sig fint även idag. Ungarna börjar bli riktigt stora nu! Även sothönor och rörhönor låg på vattnet, och i vassen visslade sävsparvar. I buskarna bakom oss hoppade pilfinkar och gulsparvar men även något annat, ett ögonbrynsstreck skymtade fram… Buskskvätta? Nej, blåhake! Åtminstone två blåhakar fanns på plats, mestadels svårsedda men korta stunder satt de öppet. En härlig final på en cykeltur med överlag ganska litet fågel, men några roliga guldkorn.