För snart tre år sedan brann det i skogarna norr om Surahammar i Västmanland, kanske den största skogsbranden i Europa i modern tid. Över 12 000 hektar skog brann och ungefär hälften av detta har avsatts i ett naturreservat där det får möjlighet att återhämta sig på naturlig väg, utan mänsklig inverkan. Vid den nordvästra entrén till naturreservatet mötte 23 förväntansfulla deltagare upp de lokala ornitologerna Lennart och Roland Waara. De presenterade området, fågellivet och brandens följder medan en kör av kungsfågel och gärdsmyg stämde in runt oss. ”Trädlärka!” ropade plötsligt någon, och javisst, var det inte en trädlärkas fallande tonskala som hördes? Nej, skulle det visa sig – fågelsång kan vara klurigt, och den här rödvingetrasten höll på att lura oss alla!
Det bar av in i reservatet och snart uppenbarade sig förkolnade trädstammar och kala klipphällar där elden slukat all förna. Trots detta hade en hel del undervegetation börjat spira på sina håll. Dagens mest oväntade fågel upptäcktes när vi passerade Lilla Vallsjön – en hane sjöorre! Vi fortsatte till fots mot Stora Vallsjön och längs vägen fick vi bland annat höra orrspel, studera flera arter mossor och lära oss hur en trädstam ser ut efter att den tretåiga hackspetten varit framme. Det första året efter branden invaderades området av just tretåiga hackspettar, ett hundratal trummande hanar hördes på våren och åtminstone 20 par skred till häckning. Kort efter att ungarna flugit ut kollapsade dock populationen av vedätande larver som hackspettarna levde av, och större delen av de tretåiga lämnade reservatet. Nu finns inte många kvar, men vi hade turen att springa på en hane som trummade ett par strofer innan han drog vidare.
Vid Grävlingsberget tog vi fikapaus i sällskap av en tidig sädesärla och ett bobyggande korppar. Sista stoppet på guidningen var vid Acktjärnen där sångsvanar, krickor och knipor låg på den spegelblanka ytan. Järnsparvar sjöng från alla håll; en art som gynnats kraftigt av branden. Faktum är att det brandhärjade området uppvisar betydligt större mångfald av fåglar, både sett till individer och arter, än den enformiga produktionsskog som stod där tidigare. Bland de arter som missgynnats finns tjädern, men ett par av oss hade ändå turen att få se en stor tupp flyga förbi bland trädstammarna. Efter att innerligt ha tackat våra guider för den fantastiska före-visningen av ett häpnadsväckande landskap avrundade vi med att njuta av forsärlan vid det närliggande världsarvet Engelsbergs bruk innan det bar åter mot Uppland.
