Vardagsvandring Librobäck 8 jun

Början av juni är nattsångarnas tid! I den ljumma sommarkvällen sjunger näktergal, sävsångare och rörsångare i vassarna längs Fyrisån. Vissa år hörs även kärrsångare och busksångare. Kanske får vi en skymt av kungsfiskaren. Cirka 3,5 km vandring.

Samling: kl 20:30 vid den lilla bron framför Fyrishov.
Vandringen leds av Jon Hessman.

Varmt välkommen!

Näktergal. Foto: Peter Schmidt

Exkursionsrapport: Inventering Dalkarlskärret 25 maj

Sedan lokalen restaurerades för ett och ett halvt år sedan utför UOF på kommunens uppdrag årliga fågelinventeringar. Enligt Svensk Fågeltaxerings riktlinjer för sjöfågelinventering görs en enklare punktinventering vid Dalkarlskärret, med endast två punkter – de båda fågeltornen. För att få jämförbara resultat utförs varje inventeringstillfälle vid samma tid på året (så nära samma datum som möjligt), med start vid samma tidpunkt och lika lång tids räkning från respektive torn. Detta kan innebära att vi missar fåglar som vi vet finns på lokalen, men sannolikheten att vi ska missa något är lika stor varje gång. De fåglar som räknas är svanar, gäss, änder, lommar, doppingar, sumphöns, vadare, måsar och tärnor samt rovfåglar; tättingar ingår däremot inte.

Vid årets upplaga var vi sex personer som hjälptes åt att räkna. Omgående kunde vi räkna in exempelvis sothöna, gräsand, kricka och knipa, men det som tar tid är att få en tydlig uppfattning om hur många individer av varje art som simmar ut och in ur vassen. Det blir lite lättare för de arter där man kan hålla isär hanar och honor. Bland de mer oväntade fåglarna hittade vi ett par vardera av snatterand och svarthakedopping, båda arter som saknades i fjol. Däremot var ingen gråhakedopping på plats i år. Gässen hade fått ut sina ungar, och vi såg även sex knipungar – dock utan någon förälder i närheten!

Vi tog oss vidare till det andra tornet och bjöds inte på några stora överraskningar, det mesta hade vi redan sett från första punkten. Däremot hade vi bättre möjlighet att räkna skrattmåsarna härifrån, och de hade mer än dubblerats i antal jämfört med 2016! Skrattmås är en kolonihäckande art som är duktiga på att hålla rovdjur borta, vilket gör att många arter har lättare att häcka i närheten av skrattmåsar. Som avslutning kom en sparvhök seglandes rakt över våra huvuden.

Skrattmås. Foto: Jon Hessman

Fullständiga siffror (adulta individer; förra årets resultat inom parentes):
Gräsand 8 hanar + 2 honor (4 + 1)
Kricka 7 + 1 (5 + 2)
Snatterand 1 + 1 (-)
Knipa 2 honor (1 + 1)
Grågås 5 (5)
Kanadagås 4 (-)
Storskrake 1 hona (-)
Svarthakedopping 2 (-)
Rörhöna 1 (3)
Sothöna 4 (4)
Tofsvipa 3 (8)
Skogssnäppa 1 (-)
Enkelbeckasin 2 (1)
Skrattmås 390 (152)
Brun kärrhök 1 hona (1)
Sparvhök 1 (-)

Exkursionsrapport: Fysingen 23 maj

Vid Fysingen är det alltid gott om fåglar och denna kväll var inget undantag. Redan från parkeringen kunde vi se ett par skräntärnor en bit ut på Ströms mad. Skrattmåsarna såg ut som rena dvärgarna intill världens största tärna. På väg ner mot maden fick vi se alla tre svenska svalor (ladu-, hus- och back) samt tornseglare som jagade insekter lågt över strandängarna. Horder av grågäss med duniga ungar i olika storlekar betade av gräset, och bland dem en vitkindad gås. Ovanför oss spelade en mindre strandpipare, och vi lärde oss att man i flykten kan skilja mindre och större strandpipare med hjälp av den senares vita vingband.

Väl framme vid vattnet kunde vi snabbt hitta både gräsänder, krickor, snatteränder, bläsänder och skedänder. Lite senare kikade en årta, med sitt markanta ögonbrynsstreck, fram bakom en tuva vilket innebar att vi sett alla svenska simänder utom stjärtanden! Över vassen kretsade en brun kärrhökshane – änderna brydde sig inte alls. Några rödbenor och enkelbeckasiner flög fram och tillbaka över vattenspegeln, en drillsnäppa vippade i strandkanten och några grönbenor smög omkring bland grästuvorna. Bland vadarna hittade vi även en strandskata och två små knubbiga Calidris-vadare som först inte var helt enkla att bestämma. När de visade upp sig lite bättre såg man den långa näbben, det randiga huvudet och den svartvita uppenbarelsen och därmed var saken klar – två myrsnäppor!

Exkursionsgruppen räknar in arter på löpande band. Foto: Jon Hessman

Vi fällde ihop tubkikarna och tog en tur upp mot Ströms kulle där en björktrast matade sina ungar. Från toppen av samma träd hördes lövsångarens klara toner. En bit ut på spången hamnade vi mitt i skottlinjen mellan två mäktiga sångstämmor. På ena sidan klämde rördrommen i så att man riktigt kände bastonen vibrera i kroppen. På andra sidan svarade en näktergal som verkligen tog i från tårna med sitt grova kraxande och trastlika flöjtande. Vilken oerhört häftig upplevelse! Ute vid fågeltornet hörde vi en sävsparv och en rörsångare i vassen, dock inte den trastsångare som hörts där tidigare samma dag. Kvällen avrundades med en liten grupp stjärtmesar som landade i videbuskaget närmat oss. Vi kunde inte ha önskat oss en mer lyckad exkursion.