Skräntärnan är en spektakulär fågel, som genom sin sällsynthet och starka utstrålning ibland använts som en färgstark symbol för ett friskt och rent Östersjön. Artens uppträdande, med ansamlingar till mycket produktiva grundområden, såväl limniska som marina under olika årstider, gör att den fungerar som signalart för biologiskt rika områden (Världsnaturfonden Sverige, WWF Sverige, i Åtgärdsprogram för bevarande av skräntärna)
Skräntärnan återfinns också i UOF Upplands Fågelskådarnas logotyp.
Världens största tärna, skräntärnan, häckar i Europa i tre områden, Östersjön, Svarta havet och Kaspiska havet. Den svenska populationen har sedan 1970-talet minskat från 1000 par till dagens 500 par. Anledningarna till minskningen är bl a spridningen av amerikansk mink till våra skärgårdar.
På ön Stenarna i Björns skärgård i norra Uppland häckar en av Sveriges största kolonier av skräntärna. Kolonin har gamla anor och finns dokumenterad sedan 1930-talet, och under 2000-talet har den utgjort upp till 25-40% av den svenska populationen. Inom ramen för Åtgärdsprogram Skräntärna bedriver Upplandsstiftelsen minkjakt i Björns skärgård och en utökad övervakning med bl a webbkameror sker genom BirdLife Sveriges försorg. Inom ramen för Åtgärdsprogrammet görs också åtgärder mot gråtrutar som under ett par år under 2000-talet åt nästan alla ägg och tog alla små ungar. Trutarna har flyttat över till grannön och predationen har upphört. Som åtgärd mot predation av havsörn används en docka i en båt för att avskräcka örnarna.
BirdLife Sverige bedriver tillsammans med Biologiska institutionen vid Lunds universitet och Novia yrkeshögskola och Åbo akademi i Finland studier av skräntärnorna, där tärnornas rörelser studeras med GPS-loggar som fästs på vissa individer. På så sätt har högupplöst data kring var tärnorna befinner sig kunnat samlas in. Data som samlats in genom GPS-loggarna visar t ex att det utan tvekan viktigaste området var skräntärnorna fiskar är den inre delen av Lövstabukten, Ledskärsviken och Karlhomsviken. Ledskärs- och Karlholmsviken i kombination med beskaffenheten av ön Stenarna är nyckelfaktorer till tärnornas straka förekomst i Norduppland.
Mot slutet av häckningen behöver ungfåglarna ladda upp inför sin första flyttning söderut. En viktig sådan plats förutom Ledskärs- och Karlhomsviken är den stora och grunda insjön Tämnaren.
15 februari 2022:
När stormen Per 2007 spolade ut större delen av den grusbank som tärnorna normalt häckade på i havet förlorade tärnorna större delen av biotopen de behöver för att bygga sina bon och lägga ägg. Inom ramen för Åtgärdsprogrammet skräntärna restaurerades grusbanken på Stenarna. Restaureringen var mycket lyckad då hela kolonin åter samlades och flyttade till den restaurerade grusbanken under kommande häckningssäsonger. Rullstensgruset som användes då var dock inte av optimal kornstorlek och större delen har spolats bort under åren. Stora delar av södra sidan av banken var numer bara ”kattskallar” och mycket svår för tärnorna att placera sina bon. Nu har vi påbörjat en ny restaurering av Stenarna för att återföra lämplig substrat för skräntärnornas bon. Det ser ut att det blir riktigt bra:
Nu har skräntärnornas häckningsyta mer än fördubblats. Det lades även upp stenmurar som våg skydd för gruset på flera lite mer utsatta områden.
Kräsen fågelart i Björns skärgård i Norduppland ska räddas med 160 ton grus | SVT Nyheter
Läs mer om skräntärnorna:
Lötberg U, Isaksson N & Åkesson S 2020 Fågelsundets skräntärnor – en rapport om skräntärnorna i Björns skärgård. BirdLife Sverige.
BirdLife Sverige – Projekt skräntärna
Skräntärnan Astrids resor och äventyr
Byholm et al. 2022, Paternal transmission of migration knowledge in a long-distance bird migrant. Nature Communication, https://doi.org/10.1038/s41467-022-29300-w:
Pappan visar vägen – En ny studie där forskarna följt skräntärnefamiljers flyttning med hjälp av GPS i Finland och Sverige visar att det främst är hanarna (biologisk far eller fosterfar) som leder ungarna till övervintringsområdena i tropiska Afrika. Ungarna lär sig rutten vid första flyttningen och följer samma rutt under efterföljande flyttningar. Ett fint exempel på kulturell inlärning av flyttning och där fadern spelar den avgörande rollen för att påvisa säker väg och goda rastplatser. Alla ungar som tappade kontakt med föräldrarna innan eller i början av flyttningen dog. Att ha sällskap av en äldre tärna verkar vara avgörande för att de unga skräntärnorna skall klara den första flyttningen.
