Göktytor

Här har en vuxen göktyta blivit ringmärkt och innan den släpps får den uppvisa varför den heter ”wryneck” på engelska och ”Wendehals” på tyska – se på video som spelats in av Petra Ögren:

Lasse Fröjdlund fick årets naturvårdspris för att på ett dedikerat sätt och med inspirerande intresse och driv, samlat intresserade för att arbeta med att förbättra för länets göktytor (se inlägg 2019/03/22). Genom att sätta upp och kontrollera holkar har både kunskapen om och förutsättningarna för göktytan förbättrats.

Just nu är göktytorna i full fart med att mata sina ungar, de första ungarna blir flygfärdiga i dessa dagar. Innan ungarna lämnar holken passar Lasse & co på att ringmärka både ungarna och deras föräldrar för att kunna studera vilka som överlever och kommer tillbaka för att häcka påföljande år och var de slår sig ner.

Det har visat sig att det är ytterst få av de ungfåglarna som slår sig ner för att häcka i sina hemmamarker. De vuxna däremot återkommer ofta till en holk i närhet där de häckat tidigare.

En unge ca två veckor gammal har blivit ringmärkt. Foto: Debora Arlt

Wilsonbeckasin – ny art för landet, sedd i Uppland

Foto: Martin Molin

Under lördagen den 13 april hittade Ragnar Hall, vad han då trodde, en spelande hökuggla vid Karboda, Knypplanvägen i norra Uppland. Men fågeln gav huvudbry efter det att Torbjörn Elvius sett en beckasin som lät som en höguggla. Och visst låter de väldigt lika! Sannolikheten att det skulle vara något annat i Sverige med det lätet är mycket liten. Flera skådare, bland annat Kalle Brinell, Martin Tjernberg mfl, åkte till platsen under söndagskvällen och kunde konstatera att fågeln var en wilsonbeckasin! Med andra ord en ny art för Sverige!