Exkursionsrapport: Morga 20 mar

En alldeles strålande och stilla vårvinterkväll samlades sju entusiaster på en isig parkeringsplats vid Kungshamn-Morga naturreservat. Vi begav oss in genom skogen med siktet inställt på fornborgen och kunde snart konstatera att det här var en sådan dag som snarare ökade vårfågelsabstinensen än lättade den. Trots solens sken låg snö- och istäcke kompakt och av fåglar sågs inte mycket. Nere vid Morga hage var det samma visa. Tänk vad mycket roligt vi hade fått se om vi gått samma tur någon vecka senare…

Spaning från klipporna vid fornborgen. Foto: Jon Hessman

Ett säkert vårtecken bjöds vi ändå på i form av en ensam tappert nordsträckande grågås. Gulsparv, blåmes och talgoxe hördes sjunga, och vid fornborgen sågs en trädkrypare födosöka. Totalt kom vi under vandringen upp i sju fågelarter – en per deltagare(!) – och inte många fler individer. Våren är sannerligen efterlängtad!

Sanslöst vacker aftonutsikt över Ekoln. Foto: Jon Hessman

Exkursionsrapport: Storskogen Lunsen 11 mar

I en vindstilla gryning, strax under nollgradersstrecket, möttes vi vid Lunsens östra skogsbryn. Trots ett vintrigt yttre visade sig flera vårtecken under vandringen. När vi pulsade in bland barrträden möttes vi snart av de första sjungande talgoxarna, en envetet lockande nötväcka och en försiktig koltrast som smakade på årets första trevande flöjtstrofer. Vid Fläktan hade två större hackspettar trumduell, medan några blåmesar födosökte i en björktopp. Här har kommunen påbörjat bygget av en ny stuga efter att den förra brann ner i somras. Trädstammarna intill bar ännu spår efter eldsvådan.

Snön låg sagolikt vacker på trädkronorna. Foto: Jon Hessman

Skogen, som ofta ter sig så mörk och djup, blir kanske aldrig så ljus som den är just så här års, när snön ligger djup och belyser granarna underifrån. Det var ett förtrollande landskap att vandra genom. I snön hittade vi också spår av flera olika däggdjur, däribland rådjur, hare, ekorre och skogsmus. Intill Långmossen stannade vi till och lyssnade på trädkyparens silvriga sång. Innan vi visste ordet av var vi så mitt uppe i en rykande slagsmål mellan två hormonstinna trädkryparhannar. Upp och ner för tallarnas stammar jagade de, tumlandes omkring varandra i luften, ilsket tjattrande. Vårkänslorna svallade!

Bland talgoxarna har parbildningen börjat. Foto: Jon Hessman

Vid Micksmossen passade både vi och en större hackspett på att fika. Därefter bar det söderut mot Lunsentorpet. Längs stigen märktes det tydligt att skogens talgoxar börjat gruppera sig parvis, och ett par var i full färd med att inspektera en holk när vi kom klampande. När vi stannade till kunde vi flera gånger höra kungsfåglar en bit bort, men det dröjde innan vi till slut hittade några som ville visa upp sig. För en av deltagarna var det första bekantskapen med denna minsting och lyckan var total. Den nötkråka som ropade ett par gånger i motsatt riktning fick finna sig i att bli överskuggad av de små charmtrollen.

Ingen skogsvandring utan lite stärkande fika! Foto: Jon Hessman

Lite längre fram for en tofsmes ivrigt runt i en trädkrona men kunde till slut ses fint av alla, och vi fick flera möjligheter att öva på att känna igen dess puttrande lockläte. På sina håll tutade några domherrar. Väl framme vid Lunsentorpet intog vi en andra fika medan en förbiflygande korp spanade in oss från ovan. Som avslutning, när vi precis nått fram till skogens utkant, for en svartmes upp och lockade i en grantopp. Lika snabbt försvann den igen och alla hann inte se den men de flesta fick ändå höra den lilla mesen. Det var en önskeart bland deltagarna – och de som inte hann se sig mätta har ju en god anledning att göra fler besök i vackra Lunsen!

Exkursionsrapport: Trutar och trastar 24 feb

Det var kyligt, -13 grader, när vi samlades vid Trefaldighetskyrkan, morgonpigga och förväntansfulla. Dagens första anhalt var soptippen Högbytorp vid Upplands-Bro. Som vanligt var det gott om trutar på plats, åtminstone ett tusental gråtrutar och bland dem några havstrutar. Tidigare vintrar har det emellanåt setts vittrut här men inte i år. Däremot fick vi under goda ljusförhållanden se fyra ståtliga havsörnar som också lockats av livet på tippen.

Nästa stopp blev Ådö, invid Mälarens strand, där trädkronorna är späckade av täta mistlar. Mistelbär är en av dubbeltrastens favoriter på vintern, och mycket riktigt var fyra av dem på plats och kalasade på bären. Därefter bar det av till Hjälstaviken, först ett snabbstopp vid Svannäs där vi fick konstatera att vattnet var fruset och fågeltomt, och sedan till WWF-spången i hopp om att få se eller höra skäggmesar i vassen. Det fick vi inte, men oväntat nog dök istället en grupp stjärtmesar upp på spången strax före bron. Visserligen ”fel” mesar, men nog så charmiga!

Vi fortsatte till Biskopskulla där två rapphönsflockar födosökte på fälten. Dessa rapphönor har satts ut under hösten för jaktändamål, tyvärr finns ingen livskraftig vild population kvar i Upplands rapportområde. Vid Ryda kungsgård mötte vi en annan grupp skådare som hade något i kikaren. Avståndet var ganska långt, men visst var det en kungsörn som satt där i en trädtopp! Ute på slätten satt också en fjällvråk och höll span. Plötsligt hörde vi ett försynt knackande rakt ovanför våra huvuden. Där i aspen, som ur ingenstans, hade det dykt upp en mindre hackspett. Hackspettshonan hackade vidare i jakt på något ätbart, och vi kunde glädja oss åt ett par riktigt trevliga arter vid detta stopp.

Som avslutning stannade vi till vid Gästre, vid Fjärdhundra, där en stor flock med snösparvar huserat hela vintern. Flocken är riktigt talrik, uppemot 400 fåglar, och faktum är att det bara finns en annan snösparvsflock av motsvarande storlek i hela landet den här vintern. Vi kom inte jättenära fåglarna men det var ändå makalöst att se ett sådant myller av svartvita vingar. Bland snösparvarna fanns även gott om gulsparvar. Enligt uppgift ska där också vistas någon lappsparv, men den visade sig vara svårhittad bland alla andra sparvar. Trots detta kunde vi som vanligt summera en finfin exkursion med gott om roliga och minnesvärda fågelupplevelser!