Exkursionsrapport Hjälstaviken

Med ett litet tappert gäng på sex personer begav vi oss på Lördagsmorgonen ut till Hjälstaviken. På vägen ut till tornet kunde avnjuta en vacker varfågel som ryttlade längs en staketrad ute på ängarna. Varfågeln käkar mestadels gnagare men tar sig ofta an småfåglar, vilket är lite oväntat med tanke på dess storlek!

Gråsiskorna är nu spridda över Syd- och Mellansverige och flera småflockar flög omkring och lät sig höras. De flesta av arterna som tidigare rastat på ängarna har dragit sig söderut men några eftersläntrare hittade vi, en ängspiplärka flög upp från betesmarken och pep och några starar gick och pickade i gräset. När solen kikade fram sken det vackert om steglitserna som ivrigt födosökte ute på fälten.

Väl framme i tornet njöt vi av morgonsolen och räknade de få arter som rastade där. En flock med fiskmås stod på maden och bland dem hade vi en skrattmås i vinterdräkt. Väldigt pedagogiskt att jämföra måsarna i dräkter som vi inte är lika vana vid! Flera havsörnar drog förbi över viken och en småskrake flög oväntat förbi ut mot Mälaren. Roligaste fåglarna för dagen var de fem snösparvar som gick på lerbankarna nedanför tornet. Ibland var de uppe och flög och lät sig då höras med sitt fina lockläte. På vägen tillbaka till parkeringen kom en fjällvråk flygandes. Den visade upp sig riktigt fint i solljuset och vi kunde se det snygga vita bandet på stjärten samt de svarta knogfläckarna som är karakteristiska för fjällvråk.

Vi gjorde ett besök vid spången också! Skäggmesarna höll sig frånvarande så vi kollade om det dykt upp några småfåglar vid matningen istället. Här hade vi tur för på matningen fanns det idag både entita och talltita! Vi kunde jämföra de båda arterna väldigt detaljerat då de flög fram och tillbaka till mataren för att hämta frön. En trädkrypare spanade över matningen från en ek. Den var aldrig ner och åt någonting, den gillar bland annat att man smetar ut margarin på träden.

Stora parnassen stod i vacker höstskrud när vi letade efter hackspettar. Flera trädkrypare och nötväckor hoppade ivrigt omkring i de stora gamla ekarna. Ingen mindre hackspett kunde ses men som avslut kom ett mysigt gäng med stjärtmesar och spanade in oss på schysst avstånd. Ett bra slut på en mycket trevlig dag!

Exkursionsrapport – Björn 29 September

Exkursionen den 22:a September till Björn ställdes in pga blåst så Tomas fixade en back-up exkursion helgen därpå! Vi hade bara en båt nu men några tappra deltagare fick vi med oss. 06:30 satte vi oss i båten och drog ut på havet. Temperaturen låg runt 0 när den efterlängtade solen äntligen steg över horisonten.

Väl i land på Björn gav vi oss på lite sträckskådning. Ganska snart såg vi en pilgrimsfalk på långt håll. Den verkade cirkla över något som låg på havet. Vi tappade falken efter en stund men plötsligt kom den flygande nästan rakt över oss! En storlom i sommardräkt flög förbi på fint avstånd och i övrigt sträck sågs bland annat sillgrissla, sjöorre och svärta. Utanför räkan låg några tobisgrisslor och en gråhakedopping och födosökte, alla i vinterdräkt. Innan vi begav oss mot buskmarkerna för att leta småfågel hördes ett rop: ”Uggla!!”. Det var en hornuggla som kom sträckande från öst (kanske från Åland?) och flög lågt och målmedvetet rakt västerut.

Bergfink
Foto: Samuel Persson

Bland småfåglarna fanns ganska stora mängder av bland annat ängspiplärka, bergfink, sävsparv, grönsiska och kungsfågel. Med så stora mängder är det väldigt lätt och komma dem nära. Det gäller att man står still och har lite tålamod så kan kungsfåglarna till slut nästa hoppa över skorna på dig! I de små skogsdungarna är det lämpligt att stå och lyssna och leta efter lite ovanligare arter. Den här dagen fick vi t.ex. fina uppvisningar av mindre flugsnappare, som annars ofta skulkar hårt i buskarna.

Mindre flugsnappare Foto: Samuel Persson

Senare på dagen fick de flesta fina observationer av de olika rovfåglarna som rörde sig runt ön. En ung duvhök flög förbi flera gånger och vid ett tillfälle tjafsade två havsörnar och en fjällvråk om en gnagare som vråken lyckats fånga tidigare. Till slut tvingades den släppa gnagaren som en av örnarna sedan fångade i luften. En riktigt spektakulär sekvens att skåda!

Ung duvhök
Foto: Samuel Persson

Exkursionsrapport – Hågadalen 15:e September

Vardagsvandring på en lördag.

16 deltagare anslöt denna soliga septemberkväll för en timmes vandring längs Hågaån, med utgångspunkt från Kung Björns hög i de sydvästra utkanterna av Uppsala. Ring- och tamduvor flög över med jämna mellanrum och lite oroliga smågrupper med sädesärlor kunde noteras på de harvade och nysådda skiftena i omgivningarna. Exkursionsledaren gjorde ett resultatlöst försök att flogga upp någon blåhake från ett bestånd av älggräs och vass, en sparvhök drog sig över åsänkan i maklig takt mot Nåstenskogen och mot slutet av promenaden skymtades en lågflygande gröngöling – som dock försvann lika fort som den dök upp när den vid den tänkta landningen i en talltopp höll på att krocka med en kaja.

Trots den avtagande vinden och i övrigt sköna kvällen, var det påfallande lugnt och tyst såväl i slån- och videbuskagen som vassarna närmast ån. Till och med de annars så här års exhibitionistiska ekollonhamstrande nötskrikorna lös med sin frånvaro. Nötkråka, som nämndes i exkursionsannonsen, kändes avlägset. Exkursionsledaren fick ta till lite botanik bland de senblommande örterna i fårhagen och berättade om vad man trots allt kunde tänkas stöta på i Hågadalen en septembermorgon med lite mer aktivitet!