JUBILEYMSRALLY 2021 Fri klass

Nils-Olof Jerling etta i den fria klassen med 262 arter

Hej Nils-Olof, grattis till förstaplatsen i Jubileumsrallyts fria klass! Du har ju legat i toppen sedan början av året och har haft imponerande årslistor de senaste åren, vad har du för strategi för dina årslistor?

”Det som var tämligen avgörande var möjligheten till att dra ut med båt. Särskilt havssulan var extra kul då jag på vinst och förlust körde hem till Fiskaren i Fågelsundet och väckte honom tidigt på morgonen. Han blev tämligen överraskad och yrvaken då jag dök upp bakvägen vid hans hus. Han var väldigt tillmötesgående och bad mig vänta en timme så skulle han köra ut oss. Sedan var det raka spåret ut mot Björn och då vi närmade oss Västerskian låg det något vitt rakt framför båten. Det var havssulan. Den såg på håll ut som en av knölsvanarna. Hade vi fortsatt hade vi kört på havssulan. Medobservatörer: Sören Franceen, Weine Erlandsson och Ingrid Åkerberg.”Jag gillar delning av obsar i realtid. Det skulle aldrig ha blivit så många obsar utan föredömlig interaktion särskilt mellan Robert Bünsow och Per-Erik Holmlund och även Peter Nerman som höll med sin fina båt. Bünsows båt på släp är också en giftig metod”. ”Pang på rödbetan” är alltså min filosofi. Sedan gäller det förstås att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt och inte för långt ifrån. ”Slagläge” kallar jag det. Det är då den oförklarliga fågelmagnetismen kommer in i historien. Ungefär som Gravitation och Inflation efter Big Bang alltså.

Vad är det som är så roligt med årslistan? 

”Det handlar nog om en typ av magnetism. Har döpt det till Fågelmagnetism. Det som är roligt är inte enbart jämförelse med andra utan även jämförelse med sig själv och vad mad man kan hitta för nytt i naturen. Är väldigt förtjust i det gåtfulla. Det är alltid något nytt att se och höra som man inte riktigt kan sätta fingret på vad det är. Det stimulerar hjärnan väldigt att klura på olika företeelser i naturen. Man blir aldrig fullärd. Jag kan bli lika glad och överraskad av en smådopping på Lövstaslätten som en större turturduva i Uppland där man får tränga sig fram för att se den ordentligt. Åker för det mesta ut efter någon ”målart” och sedan får det komma det andra det som kommer. Årslistan är rolig för man kan se om det går att upprepa antalet eller slå antalet man själv haft innan. Har viss koll på Trippel- och Dubbellistan på Club300. Även eBird har jag använt då och då för att få lite andra arter enligt deras taxonomi.

Har du gjort några överraskande fynd under året? 

”Sydnäktergalen var också spektakulär: Blev uppringd av Göran Ocklind och fick höra den i mobilen. Han kände sig tämligen säker men ville spika den och jag satt redan i bilen innan ljudet upphört. Då var jag i Ledskär och Näktergalen i Uppsala. Eftersom sannolikheten att fågeln skall flyga iväg ökar med tiden kvadrat så gällde det att dra snabbare än sin egen skugga. Bra metod tycker jag men man får se upp med fartkamerornas svarta hål och andra händelsehorisonter. Det gick vägen och den larmades omedelbart av mig. Sedan dök skådare upp som troll och tomtar i skogen. Ringde flera stycken andra skådare också på väg dit men jag hann ändå dit bland de första.”

Per-Erik Holmlund tvåa i den fria klassen med 260 arter

Hej Per-Erik, grattis till andraplatsen i den fria klassen! Har du några särskilda mål med ditt skådande år 2022?

”Jag har egentligen inte satt upp några särskilda mål men jag hoppas att det ska bli lite fler resor och då främst runt om i Sverige. Min fru Lena går i pension sista februari 2022 och då blir det förhoppningsvis lättare att göra lite längre utflykter. Man får ju också hoppas att pandemin har lugnat ner sig efter vintern så att vissa resor ska kännas tryggare. Jag hoppas också på någon tur ned till västkusten för att försöka få in lite havsfåglar. Där har jag ganska många luckor som jag gärna skulle vilja fylla så jag får väl önska mig någon bra storm från väster.”

Har du någon skådarförebild?

Det kan jag nog inte riktigt säga. När jag började skåda fåglar i slutet av 60-talet så var jag mycket ute med Nils Lundmark uppe i Sundsvall. Framför allt ringmärkningen av vadare på höstarna var en riktig höjdare. När jag började om och började skåda mer frekvent igen så uppskattade jag personer som rapporterade i stort sett allt de såg i Artportalen när de var ute på någon lokal. Jag uppskattade då t.ex. Ragnar Halls rapportering och jag har själv försökt att följa det mönstret. Jag försöker åtminstone rapportera allt jag ser när jag är ute för att skåda. Det har jag fått flera uppskattande kommentarer för att jag gör.

Om vi skulle anordna ett artrally igen, har du tips på hur vi skall få fler deltagare? ”Jag vet inte om jag kan komma på något bra tips. Det finns ju tyvärr en risk att vi nyblivna pensionärer, som dessutom ett pandemiår mest varit hemma, tar död på tävlingen. Om man heltidsarbetar, har barn hemma etc så finns det ju nästan ingen reell chans att kunna tävla på samma villkor. Jag trodde nog dessutom att det inte var så viktigt för de flesta att tävla på detta sätt men där verkar det som om jag har fel. Det tävlas på ganska blodigt allvar om vem som ser flest fåglar i Hjälstaviken, Fysingen, Angarnsjöängen, Årike Fyris m.fl. områden så det verkar finnas ett stort behov av att tävla på alla

JUBILEYMSRALLY 2021 EKO-klassen

Annika Rastén etta i EKO-klassen med 229 arter och elva i den fria klassen med 230 arter

Hej Annika, grattis till första platsen i Jubileumsrallyts EKO-klass! Du har ju legat i toppen sedan början av året och har haft imponerande årslistor de senaste åren, vad har du för strategi för dina årslistor?

Min strategi är dels att vara ute i naturen så mycket jag bara kan
och dels att använda mina kunskaper och erfarenheter för att optimera
chanserna att hitta så många arter som möjligt. Jag vet t.ex. att bästa
tiden för stäpphök brukar vara i mitten av april, sålunda lade jag extra
mycket tid på att skåda i miljöer som ser bra ut för kärrhökar då och
det gick utmärkt – en dag kom minsann en adult stäpphökhona förbi på
nära håll, precis som jag tänkt! Och så har jag skådat hela året. ”Rätt
tid för rätt art.” Under hösten blev det allt svårare att få in nya
arter och då cyklade jag ut till kusten en gång i veckan ungefär,
eftersom havet kan bjuda på en del skoj om man har tur. T.ex. cyklade
jag till Sikhjälma en dag med friska nordanvindar i andra halvan av
oktober, eftersom jag vet att det är bäst chans på tretåig mås då. Och
gissa om jag blev glad när det faktiskt kom en ung tretå efter ett par
timmars trålande över havet! Utöver eget strategiskt skådande har det
förstås blivit några drag också, det är nödvändigt för en så hög
årslista som möjligt”
.

Har du gjort några överraskande fynd under året? 

”Ja, mest överraskande var en vitryggig hackspett som plötsligt kom förbiflygande en dag i maj på en lokal där jag inte alls var beredd på det. Det vill säga, det var inte alls någon känd vitryggslokal eller i närheten av någon utplanteringsplats. Så det var riktigt oväntat och roligt. En pungmes i lämplig häckningsmiljö var också kul, den arten är ju inte heller särskilt vanlig tyvärr, fast den var inte lika överraskande som vitryggen. Mer förvånande var då en ägretthäger som kom insträckande från havet i Sikhjälma i början av oktober! Annars har det nog inte vara så mycket överraskningar, för de lite ovanligare arter jag hittat, som stäpphök (3 ex), röd glada (5 ex), fjällpipare (2 ex), roskarl (3 ex), tretåig mås, mindre flugsnappare (2 ex), rödstrupig piplärka, bändelkorsnäbb och lappsparv har varit resultatet av just strategiskt skådande”.

Om Upplands fågelskådare skulle ordna ett artrally igen, är det något du tycker vi ska ändra?

”Ja, ett förslag till ändring jag har är någon form av premierande av primärskådning. Jag noterade att det i jubileumsrallyt kom att bli rätt mycket ”bilbingo”. Det var några få slitvargar som körde Uppland runt och hittade en massa kul arter och sen följde kryssarsvansen efter och bockade av de redan kända fåglarna. Själv tycker jag inte den formen av skådning är särskilt rolig utan jag föredrar att hitta fåglarna själv. Det är mer spännande att skrota runt i okända marker, skåda strategiskt efter årstid och väder, och se vad för fåglar som kommer i ens väg. Jag kan ju nämna att av de 229 arter jag ekokryssade under 2021 så upptäckte jag 209 arter helt själv, d.v.s. jag fick 209 ädelekoårskryss. Primärskådning ger inte bara större tillfredsställelse för egen del, utan bidrar ju till bättre kunskaper om Upplands fågelfauna också. Hur många fler revir av t.ex. tretåig hackspett hade hittats om inte alla åkt till Styggkärret för att kryssa arten?”

Eric Salomonsson tvåa i Jubileumsrallyts EKO-klass med 228 arter och nia i den fria klassen med 235 arter

Hej Eric, du blev ju slagen av Annika Rastén med en ynka art i Jubileumsrallyt EKO-klass, handen på hjärtat, hur känns det? 

”Det var en stenhård och jämn kamp ända från början, och mot en motståndare som mot slutet inte ens drog sig från att trampa iväg 10 mil i motvind och snöblandat regn för att kryssa rallhäger och tretåig mås… Jag jobbade ända in i december på att hänga in en järpe på listan men så här efter målgång tycker jag faktiskt att Annika var värd den där ynka extra arten… Det har varit ett väldigt roligt skådarår med både många fina fågelupplevelser och härdande strapatser som kalla tältnätter under vårvintern vid Styggkärret, paddling ut till Björn i maj och ca 320 mil med kikare på cykeln.”

Har du några missade arter som grämer dig?

”Cyklade från Uppsala till Väddö i oktober och en skärpiplärka landade kort på klipporna framför oss skådare precis när jag höll på och fipplade med termosen. En kaffe som kostade mig en delad förstaplats…”

Är det någon art som du är särskilt nöjd med att ha fått in? 

”Ett av mina bästa fågelminnen någonsin blev när jag trampat iväg för att tälta vid Hjälstaviken kvällen den sista april. Var helt själv i tornet denna soliga fina vårkväll och en av de första fåglarna jag fick in i tuben var den svarthuvade måsen som hade rapporterats två gånger tidigare under veckan men som jag inte alls hade räknat med att jag skulle hitta igen. Men nu satt den på en staketstolpe alldeles nära tornet – och blev dessutom min art nr 300 på Sverigelistan!”

Kungsörnen i Uppsala län

Martin Tjernberg har inventerat kungsörn i Uppsala län under lång tid och har doktorerat på kungsörn. Han berättar om hur det gått för arten över tiden i länet. Sara Wennerqvist visar bilder på kungsörn från sitt gömsle strax utanför Järbo.

27 januari, 2022 , 19:00 – 21:00, plats: Folkuniversitetet, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala

På grund av restriktionerna får vi vara max 50 personer. Vi ber därför alla som vill komma att anmäla sig till per.axell@rovdjur.se så vi kan hålla koll på antalet. Du kan också anmäla dig via länken på Svenska Rovdjursföreningens Evenemang sida.

Evenemanget organiseras av Svenska Rovdjursföreningen, med Upplands Fågelskådare som medorganisatör.