Decembermörkret. Trots det finns fåglar att skåda – jag menar utöver de vanliga: kungsfiskare, lappuggla och inte minst tallbitarna! Men när det ändå känns lite grått och trist – låt oss blicka tillbaka. Hur gick det då med göktytorna i Hågadalen? En kull hade blivit märkt i en holk i Hågadalen, vid midsommar (läs det tidigare inlägget här).
Här följer några bilder som Petra Ögren har tagit, som visar en av föräldrarna som kommer och matar ungarna. Ett par dagar senare hade ungarna flugit ut holken – häckningen gick alltså bra och alla ungarna flög ut!
Och här kan man se hur det hela på film:
Förälder matar ungar 30 jinu 2019. (filmad av Petra Ögren)
När du hittar en bounge som ramlat i förtid ur boet:
Under varmperioder på sommaren kan det hända att ej flygfärdiga ungar ramlar ur boet. Ungarna letar efter kylning och kan då ibland ramla ut. Ungar som hamnat på marken kan inte tas omhand av sina föräldrar, de kryper på marken tills dem är helt utmattade. Ej flygfärdiga boungar kan fortfarade vara duniga men också vara likastor som sina föräldrar. I skillnad till vuxna fåglar ser de fjälliga ut eftersom fjädrarna framförallt på huvudet och vingen har vita kanter.
Det bästa du kan göra är att försöka lägga ungen tillbaka in i boet den kom ifrån. Det är dock sällan möjligt. Om ungen är för ung för att flyga, behöver den experthjälp. Lägg ungen i en mörk låda med små lufthål där ungen lugnar sig och lämna den så fort som möjlig till en kunnig viltrehabiliterare. Ansvarig rehabiliterare i Uppsala län är Viltjouren Uppsala, Maria Winberg (Lena-Ängeby 17, Storvreta, Mobil: 070-774 70 70, e-post mariawinberg40@hotmail.com). Viltrehabiliteraren kan ta hand om upphittade fåglar tills de kan flyga. För att motverka uttorkning kan du ge lite vatten genom att stryka en med vatten dränkt bomullstuss längs näbben vid ”mungipan” (undvik näsborren).
En tornseglarunge som har hittats på marken och lämnats in hos viltrehabiliteraren Marie Winberg. Ungarna har vita fjäderkanter på framförallt huvudet och på vingen. På högra bilden ser man att vingen är inte färdigväxt – fjädrarna är inte helt utväxta med en spolrest kvar i basen. Foto: Petra Ögren
När du hittar en vuxen eller nyutflygen tornseglare på marken:
Ibland hamnar en tornseglare på marken. Det kan hända i följd av konflikter med andra tornseglare, eller i samband med perioder av dåligt väder när fåglarna är hungriga och utmattad. En frisk tornseglare kan starta från marken om den har ett par meter plan yta framför sig, men en utmattad fågel behöver hjälp. En oskadat och flygfärdig tornseglare kan få starthjälp genom att du sätter den på dina handflator och lyfter den över ditt huvud. Du kan också lyfta den högt, och sänker sedan händerna relativt snabbt (men inte kasta fågeln) så att fågeln får luft under vingarna. Är fågeln frisk och stark nog så lyfter den själv från denna ca 2 meter höga startramp. Om fågeln inte lyfter själv så kan den vara skadad och behöver hjälp av en expert. Kasta inte fågeln i luften – ett fall kan leda till vidare skador.
Det är full fart på tornseglarna nu! Ungarna börjar bli stora – i en holk där vi följer en tornseglarfamilj är de tre ungar nu ca 25 dagar gammla – du kan se på tornseglarna i Högby här! När tornseglarna matar sina ungar så är det också många ett- eller två-åriga tornseglare som än så länge inte häckar själv men svischar runt kolonierna i sitt sökande efter egen framtida boplats. Det är ofta man kan se grupper av skriande tornseglarna som i snabbt och ibland rätt akrobatisk flykt flyger förbi vid bebodda häckplatser. När de skriar får de ibland svar av någon vuxen eller ungarna som sitter inne i bon. Här är det fullt ös vid ett hus i centrala Uppsala:
Ser man skriande tornseglare flyger såhär tätt förbi intill och förbi hus i höjd med taket, och mögliga boplatser i spalter och nischer, så kan man vara säkert att det finns bon med häckande tornseglare. Läs mer om inventeringen och titta på kartan här.
Nya bostäder åt tornsglare – holkar på Eksätravägen
2019-04-27
Ett mål för tornseglarprojektet är att öka antal boplatser för tornseglare. Det finns ett antal liknande projekt i framförallt Storbritannien, Belgien, Schweiz och Tyskland – som har satt upp holkar med stor framgång (exempel 1, exempel 2, fler exempel). I Sverige är det framförallt privata entusiaster som sätter upp holkar, men sedan några år tillbaka drivs ett projekt genom Stockholms Ornitologiska Förening. Tornseglarprojektet Uppsala kom igång 2018 och nu har vi i ett första samarbete med en bostadsrättsförening satt upp ett större antal holkar. Lördag 27 april fick vi upp 27 holkar på några 4-våningshus och ett 2-våningshus i Brf Tomtebo, på Eksätravägen i Södra Gottsunda.
Ordföranden
Hannes Skarin hade hört om projektet och kontaktat oss. Det finns redan några
tornseglarbon på några av husen, i hålrum under takfoten genom en luftspalt.
Men inte alla hus har spalter, och inte alla luftsspalt är tillgängliga. Nu har
vi utökat antalet boplatser. Att det redan finns tornseglare i området eller
närheten hoppas vi ska underlätta att de icke-häckande individer i kolonin och
ungfåglarna kan snabbare upptäcka de nya bostäderna.
Hannes och Stefan Gustafsson ställde upp på sin fritid för att montera holkarna och hade synligen kul (se bilderna nedan). De som hjälpte till var Bosse (från Brf, fixade tillgång till el och fika), Petra Ögren, Jonas Knape och Debora Arlt.
Några bilder från
uppsättningen:
Här ska några holkar upp – bra plats med fri inflygning och skyddat från sol och regn under takfot, här längst uppe på 4-våningshus. Foto: Debora ArltMontering av holkar. Foto: Debora Arlt Montering av holkar, här på gaveln av ett 2-våningshus. Foto: Debora Arlt Stefan Gustafsson och Hannes Skarin (ordförande Brf Tomten på Eksätravägen) har kul med att sätta upp holkarna. Foto: Debora Arlt Fler holkar. Totalt blev det 27 nya holkar. Foto: Debora Arlt
Rädda tornseglaren – podd och film
2019-03-22
Nu är de publicerade: podden och tre filmer som Biotopia och vi spelat in tillsammans under 2018!
Tornseglaren, fågeln som skapar högsommarens soundtrack, har minskat dramatiskt de senaste tjugofem åren. Hör Naturpodden om varför tornseglaren är hotad och vad du kan göra för att hjälpa den. Lyssna här
Du kan också se på film om hur man bygger och sätter upp en holk för tornseglare, och följer med oss när vi ringmärker tornseglarna som häckat i en holk. Du hittar tre klipp i nedre delen av denna sida
————————————————–
Tornseglarna – vad hände sommaren 2018?
Närmare seglarna – vi köpte en holkkamera och installerade den i en holk hemma hos Jan Wärnbäck där ett par tornseglare har häckat i flera år.
Tornseglare i Högby. Foto: Jan WärnbäckTornseglarholken utrustat med kamera. En förälder kommer med mat till ungarna. Foto: Emil NilssonDe två ungarna gör flygövningarna inne i holken, 3 augusti, bara någon dag innan de gav sig av.(Datumet på bilden stämmer inte med verkligheten.)
Podd och film inspelningar – under våren och sommaren 2018 har vi spelat in hur vi bygger och sätter upp en holk, vi har filmat tornseglare vid en holk och när vi besöker en holk för att ringmärka ungarna. Filmen och podd ska bli klar under vintern. Film och podd görs av Biotopias Naturpodden.
20 juli: Här är Naturpodden med när vi ska ringmärka tornseglarfamiljen som bor i Jannes holk. Det ska bli både film och podd av detta! Janne Wärnbäck letar upp rätt sida i protokollet, DeboraArlt assisterar. I bakgrunden syns holken under takfoten. Foto: Emil Nilsson.
Vetenskapsradio P1 2018-07-25: Debora Arlt var också med på ett kort inslag på Vetenskapsradion om bistadsbristen hos tornseglare. Lyssna på avsnittet här: Bostadsbrist drabbar tornseglare
